För stora delar av kulturlivet är höstens val ett ödesval: blir det återigen krympande finanser? Kulturens andel av statens totala utgifter har krympt i flera år och var 2025 lägre än på 26 år.
I våra nordiska grannländer tycks kulturen må betydligt bättre. I Norge har de offentliga satsningarna stadigt ökat – även under mer marknadsliberala regeringar, påpekar Ola K Berge, kulturforskare på norska Telemarkinstitutet.
Enligt honom syns det också på kulturlivet.
– Norska konstnärer och konstverk vinner mark. Den internationella succén är ny, på 60–70 talen var Sverige, Danmark och Finland långt före men Norge har kommit ikapp. Man kan tänka sig att det är resultatet av en ökad satsning och en professionalisering av kulturen, säger han.
Sverige i botten
Sverige och Finland lägger 1 procent av de offentliga utgifterna på kultur medan utgiftsposten är 1,1 i Norge, 2,2 i Island och 1,2 procent i Danmark, enligt en rapport från DIK, fackförbundet för kultur, kommunikation och kreativ sektor.
Men jämförelser mellan länder är komplicerade. Malin Weijmar på Kulturanalys Norden rekommenderar att man också jämför kulturutbud per capita – då blir skillnaderna mindre. Oavsett metod ligger Sverige dock i botten.
Kulturminister Parisa Liljestrand har fokuserat på att öka graden av privat finansiering – även där är Sverige sämst i Norden. Danmark lyfts ofta fram som ett föregångsland, men landet lägger samtidigt den näst högsta andelen i Norden av de offentliga utgifterna på kultur, visar DIK.
Vill Sverige fortsätta värna de kärnvärden som präglat nordisk kulturpolitik – konstnärlig frihet, kulturell mångfald och allas möjligheter att delta i kulturlivet – är balansen mellan offentlig och privat finansiering viktig, pekar Kulturanalys Norden på i en rapport.
Ambitioner viktiga
Det är visserligen omöjligt att exempelvis bevisa att Jon Fosse fick Nobelpriset på grund av ökade kulturbudgetar, framhåller Ola K Berge.
– Men man kan tänka sig att utan de bra grundvillkoren skulle branschen haft det svårare att nå ut, så är det i alla andra branscher.
Han understryker att det också handlar om politikens ambitioner. I Norge har man medvetet satsat på små språk och smal litteratur, till exempel med fasta priser på böcker under en tid.
– Så att små litterära genrer inte ska diskrimineras till förmån för bästsäljare. Det gör att mångfalden i bokhandlarna är stor.
Fakta: Kultur i Norden
Kulturens finansiering har urholkats under lång tid, men utvecklingen har eskalerat under de senaste åren, slår DIK fast i sin rapport ”Sverige – sämst i Norden på kulturfinansiering”.
År 2014 lade Sverige 1,2 procent av de offentliga utgifterna på kultur. Tio år senare hade vi halkat ned till 1,0 procent, visar DIK i rapporten som bygger på statistik från Ekonomistyrningsverket och Eurostat. Det är under genomsnittsnivån i EU (1,24 procent).
I Eurostats siffror ingår all offentlig finansiering av kultur, statlig, regional och kommunal. Ser man enbart på andelen av statens utgifter som går till kulturen är siffrorna ännu lägre: regeringen lade i höstas en kulturbudget på 9,6 miljarder kronor, vilket motsvarade 0,62 procent av statsbudgeten. Den hade då sjunkit från 0,65 procent 2024.
Bland oppositionens partier vill MP och V satsa mest på kulturen, 1,35 miljarder respektive 957,7 miljoner mer än regeringen. S plussade på 279 miljoner i sin skuggbudget där man satsade 100 miljoner mer på regional kultur än Tidöregeringen.