Carl-Fredrik Wachtmeister menar att det inte går att bara rycka på axlarna, just eftersom så stora värden är inblandade. Men han säger att han skäms när han pratar med journalister om tvisten om hans gammelfarbrors arv.
– Ingen vill ju någonsin ha det så här, det är klart att vi gör bort oss, säger han inför rättegången i Kristianstads tingsrätt.
Den åldrade grevens psykiska hälsa blir en knäckfråga. Han dog 100 år gammal 2023 och lämnade efter sig två skånska slott, en stor förmögenhet och 12 000 hektar mark. Totalt handlar det om värden på flera miljarder.
Vid 97 och 98 års ålder undertecknade greven de två testamenten som ifrågasätts av Carl-Fredrik Wachtmeister och hans far Claës Trolle-Wachtmeister.
”Sitter djupt”
De har i alla år levt i tron att egendomen skulle hållas ihop för att förvaltas inom familjen.
– När det är något man har levt med hela livet och blivit uppfostrad till så sitter det väldigt djupt, säger Carl-Fredrik Wachtmeister.
Enligt de omstridda testamentena ska ett av slotten och hälften av marken gå till friherreparet Hans och Kirstine von Blixen-Finecke.
Nu får domstolen den delikata uppgiften att bedöma hur sjuklig Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister var när testamentena undertecknades.
Var han dement, lättpåverkad och utsatt för otillbörlig påverkan? Det hävdar Carl-Fredrik Wachtmeister och hans far.
Men friherreparet hävdar att den gamle greven tvärtom var klar, redig och kapabel att förstå innebörden av rättshandlingar.
Paret menar att de nya testamentena var en naturlig följd av många års nära och varm relation med greven, samtidigt som han enligt makarna närde ett agg mot Carl-Fredrik Wachtmeister och hans far.
”Hans sista vilja”
Hans von Blixen-Finecke har för Kristianstadsbladet berättat att greven på sin dödsbädd höll honom i handen och med svag röst sade: ”Gör motstånd! Gör motstånd!”
För makarna handlar det inte i första hand om pengar, enligt deras advokat Johan Frih.
– Det är hans sista vilja de kämpar för, säger han till TT.
Carl-Fredrik Wachtmeister och hans far anklagar å sin sida friherreparet för otillbörlig påverkan av en gammal, sjuk man.
– Jag har blivit utslängd och blivit av med min framtid för att de har betett sig illa, säger Carl-Fredrik Wachtmeister.
Fakta: Adelstvisten i korthet
Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister tog 1956 över godset och fideikommisset Trolle Ljungby. Han och hustrun Alice fick inga barn.
Grevens brorsbarnbarn Carl-Fredrik Wachtmeister fostrades till arvinge och började vid 24 års ålder att arbeta på godset.
Grevens tidigare testamenten syftade till att hålla ihop egendomen och låta den gå i arv inom familjen.
År 2019 uppstod bråk om ett jakträttsavtal, då den gamle greven gav godsets jägare ensamrätt till jakten till ett mycket förmånligt pris. Carl-Fredrik Wachtmeisters protester mot detta ledde till att han fick lämna Trolle Ljungby.
Därefter ändrade Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister sina testamenten, så att friherreparet von Blixen-Finecke skulle få ärva ett av de två slotten och en stor del av marken.
Denna helomvändning har lett till arvstvisten som nu ska lösas i Kristianstads tingsrätt. Den inleds den 8 september.
Fakta: Fideikommiss
Trolle Ljungby är ett av Sveriges sista fideikommiss.
Ett fideikommiss är en egendom som inte får delas upp, utan ska övertas i sin helhet av familjens äldste son.
Fideikommissystemet instiftades i Sverige på 1700-talet och innebär bland annat att fast egendom som ingår i fideikommisset inte får säljas eller pantsättas utan särskilt tillstånd från regeringen.
1963 beslutade riksdagen att fideikommissen skulle avvecklas när innehavaren dör, men det går att ansöka om förlängning hos regeringen.
Enligt avvecklingslagen ska, när ett fideikommiss upphör, den som skulle ha blivit nästa fideikommissarie ärva hälften av egendomen. Återstoden fördelas enligt vanliga arvs- och testamentsregler.
Källor: Avvecklingslagen och Fideikommissnämnden