Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Flygresan över Atlanten till Dallas från Paris var lång. För att ”döda” tid såg jag bland annat filmen Saipan. Den handlar om Irlands VM-uppladdning 2002, när den kontroversielle och hetlevrade lagkaptenen Roy Keane till slut ruttnade på de usla förberedelserna, konfronterade förbundskaptenen Mick McCarthy inför hela laget och drog hem.
I Graham Potters landslag finns ingen Roy Keane. Jag vet att Keane många gånger gick alldeles för långt, både på planen och vid sidan av, men ibland önskar jag att det brann och sprakade mer om spelarna i dagens fotboll. Visst var besvikelsen stor i Blågult efter förnedringen senast mot Nederländerna, men Sveriges största förlust i VM-sammanhang sedan 1950 slätades lite väl enkelt över med uttalanden från landslagslägret som att ”vi gjorde många bra saker” och ”vi var det bättre laget under en period av matchen”.