LONDON. Konflikten om de brittiska Falklandsöarna har blossat upp på nytt.
Öarna är våra, säger Argentinas president Javier Milei.
Inget tyder på ett anfall, men på Downing Street finns skäl till oro.
LONDON. Konflikten om de brittiska Falklandsöarna har blossat upp på nytt.
Öarna är våra, säger Argentinas president Javier Milei.
Inget tyder på ett anfall, men på Downing Street finns skäl till oro.
Argentinas president Javier Milei brukar lovsjunga Margaret Thatcher.
Men i det tal han höll i presidentpalatset i Buenos Aires på torsdagen nämndes Storbritanniens konservativa före detta premiärminister inte alls. Det är förstås ironiskt, fast inte det minsta överraskande.
Flankerad av sina ministrar meddelade Milei att Argentina inte kommer att tillåta planerad oljeprospektering utanför Falklandsöarna och att han ämnar bygga en ny militärbas i Eldslandet.
– Öarna är våra och de togs ifrån oss, sade han.
Den sydatlantiska ögruppen, som ligger 480 kilometer från den argentinska kusten, är ett självstyrande brittiskt protektorat. Argentina har länge gjort anspråk på det och under sommarens fotbolls-VM poserade argentinska spelare med förbjudna banderoller. ”Malvinerna (som argentinarna kallar öarna) tillhör Argentina”, löd texten. Brittiska regeringen fördömde tilltaget.
Med Mileis tv-sända tal blev den uppblossade spänningen mellan länderna officiell.
Presidenten beskrev Storbritannien som en nation i förfall och hävdade att ”förändringens vindar” talar till förmån för Argentinas anspråk på öarna. Det kan han ha rätt i.
I nuläget försvarar 120 brittiska soldater Falklandsöarna tillsammans med 100 personer från det lokala hemvärnet. När Argentina invaderade ögruppen år 1982 svarade Javier Mileis förebild Margaret Thatcher med att skicka en styrka bestående av 127 fartyg för att återta dem. Kriget pågick i 74 dagar och drygt 900 människor dog. Argentina förlorade och förödmjukades.
Sedan dess har den brittiska flottan krympt till 51 krigsskepp. Även Argentinas militära förmåga har urholkats sedan 1980-talet.
Genom kraftiga åtstramningar av statsbudgeten har Javier Milei fått den argentinska ekonomin att börja växa igen, men ett krig skulle – vid sidan av det oundvikliga mänskliga lidandet – innebära en finansiell katastrof för båda länderna.
Den nya och utrikespolitiskt ovana premiärministern Andy Burnham har inte kommenterat Mileis förtäckta hot. Wes Streeting, den brittiska försvarsministern, har dock försäkrat att landet ”har kapacitet att försvara Falklandsöarna.”
Inget antyder att Argentina verkligen förbereder något anfall på det brittiska protektoratet. Ändå är den gångna veckans utfall och uttalanden ett orosmoln för Downing Street.
Efter Mileis tal fick USA:s president Donald Trump i en intervju med brittiska GP News frågan om han skulle komma Storbritannien till undsättning om Falklandsöarna attackerades. Det svävande svaret var allt annat än lugnande.
– Ert land hjälpte inte mig, sade han och syftade på den förra premiärministern Keir Starmers vägran att bistå USA i kriget i Iran.
Hur han skulle agera om Argentina gjorde allvar av sina diplomatiska provokationer kan man inte veta.
Det man vet är att Javier Milei är en av Donald Trumps favoritpolitiker. Fast ännu viktigare är Sydamerikas strategiska placering och resurser av olika slag. Att ha alla kontinentens ledare på sin sida väger för Trump sannolikt tyngre än den så kallat särskilda relationen med de besvärliga britterna.