Socialdemokraterna vill stoppa bidragstaket som införs nästa år.
”Ja, det går inte att motivera”, säger Magdalena Andersson (S) till TT.
TT
Text
Riksdagen har beslutat att regeringens förslag på ett bidragstak ska träda i kraft första januari 2027.
Taket innebär att riksnormen för socialbidrag stramas åt. Kommunerna kommer då inte längre att få göra egna extra tillägg till normen. Dessutom införs en begränsningsregel för socialbidraget från och med det fjärde barnet.
På frågan om en S-ledd regering kommer att stoppa bidragstaket svarar Magdalena Andersson:
”Ja, det går inte att motivera. Människor som gör allting rätt, som utbildar sig eller jobbar 40 timmar i veckan – det är orimligt att deras barn ska lägga sig hungriga.”
S röstade emot bidragstaket när riksdagen fattade beslut i början av sommaren. Det gjorde även Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Centerpartiet ville öka kommunernas möjlighet att göra avsteg från bidragstaket om det finns särskilda skäl.
Bidragstaket är en del i den nuvarande regeringens bidragsreform. I somras trädde det så kallade aktivitetskravet i kraft. Till skillnad från bidragstaket är S för aktivitetskravet.
Det ställer krav på personer att delta i aktiviteter för att kunna få jobb, annars kan socialnämnden vägra eller minska socialbidraget. Aktivitetskravet ställer också krav på kommunerna att se till att det finns meningsfulla aktiviteter.
Innehåll från XLENTAnnons
Företagens AI-satsningar hotas av fel data och bristande styrning
Sveriges företag investerar stort i AI, men många underskattar betydelsen av datakvalitet, styrning och regelefterlevnad. En AI-modell som tränas på fel underlag kan få både regulatoriska och ekonomiska konsekvenser, varnar Charlotte Korssell, vd för XLENT Cyber Security.
Geopolitisk oro, fler cyberangrepp och ett snabbt förändrat hotlandskap kräver ett tydligare säkerhetsfokus, även kring AI. Samtidigt vill företag ta vara på teknikens potential, säger Charlotte Korssell, vd för XLENT Cyber Security.
– Det är här många organisationer underskattar komplexiteten. AI ställer betydligt högre krav på styrning, kontroll och förståelse för hur information används, delas och exponeras genom hela livscykeln.
Fel data kan bli en dyr affär
Fredrik Bellner, cybersäkerhetsexpert på bolaget, varnar för betydande risker om en modell eller AI-agent tränas på data som bryter mot exempelvis GDPR, Cybersäkerhetslagen eller interna krav.
– Modellen kan behöva byggas om från grunden. Till skillnad från traditionell IT går det inte att radera data helt – känslig information kan finnas kvar i modellen, vilket kan leda till förlorade investeringar och påverka kritiska kärnprocesser.
Börjar dra egna slutsatser
Robin Spinelli Scala, affärsutvecklare inom AI, pekar ut AI som tränas på stora mängder data utan korrekt styrning som en central sårbarhet.
– Moderna språkmodeller kan identifiera samband som människor inte ser. Det innebär att AI i vissa fall kan dra slutsatser om känslig information även när den inte uttryckligen finns i datamängden. Det gör AI-agenter svåra att kontrollera och kan få dem att utföra uppgifter de inte är avsedda för. Det räcker inte att bygga AI – utan den måste byggas rätt från början.
Accelerera utan att öka risken
XLENT Cyber Security stöttar organisationer i att införa AI säkert, effektivt och kostnadskontrollerat. Enligt Charlotte Korssell handlar det inte bara om att öka takten i AI-utvecklingen, utan om att minska risker och göra lösningarna robusta inför förändrade regelverk och säkerhetskrav.
– Det finns många sätt att utveckla och använda AI, vilket gör arkitekturvalen avgörande. Vi hjälper verksamheter att utveckla och säkra AI-lösningar i en tid där generativ AI skärper kraven på säkerhet, förutsägbarhet och regelefterlevnad. Vårt uppdrag är att bidra till ett tryggare digitalt samhälle och stärka Sveriges säkerhet. I dag är det viktigare än någonsin.