32 barn har kommit in till akuten på Karolinska med allvarliga och livshotande blödningar efter operationer i halsen. Sakkunniga vill flytta vissa ingrepp från privata kliniker till sjukhus.
Men frågan bromsas av Centerpartiet.
32 barn har kommit in till akuten på Karolinska med allvarliga och livshotande blödningar efter operationer i halsen. Sakkunniga vill flytta vissa ingrepp från privata kliniker till sjukhus.
Men frågan bromsas av Centerpartiet.
Ett barn kom in med pågående hjärt- och lungräddning och hjärtstillestånd efter en systemkollaps. Sex barn har fått akut blodtransfusion på sjukhuset.
Vid 32 tillfällen, mellan april 2020 och april 2026, har barn kommit till barnakuten på Nya Karolinska i Solna med så allvarliga eller livshotande blödningar efter operationer i svalget att det behövts blodstillande åtgärd med narkos. I 20 fall har barnen varit så påverkade att de har kommit in som larm, då ambulansen förvarnat sjukhuset före ankomst. 20 av barnen var i åldrarna 0-6 år. I hälften av fallen har vårdgivarna inte följt nationella riktlinjer. I samtliga fall där vårdgivarna brutit mot riktlinjerna har de opererats på kliniker inom vårdval öron-näsa-hals i Region Stockholm.
Underlaget med de allvarligaste fallen finns dokumenterat hos hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm har sammanställts av Caroline Gahm som tidigare var medicinskt sakkunnig läkare i öron-näsa-hals–sjukdomar.
I ett mejl till förvaltningen skriver hon att barnen kan ha utsatts för onödiga risker, vilket även strider mot barnkonventionens artikel 3 som handlar om barns bästa, som omnämns i hälso- och sjukvårdslagen.
– Det är viktigt att fakta kring patientsäkerhet kommer fram. Barnperspektivet måste bevaras. Alla som bedriver vård måste följa hälso– och sjukvårdslagen, säger Caroline Gahm, som är överläkare och specialist i öron-näsa-hals-kirurgi på Karolinska och tills nyligen var specialsakkunnig i Region Stockholm. Hon har själv handlagt barn som kommit in med blödningskomplikationer på Karolinska.
Sammanställningen är ett underlag för att göra förändringar i vårdval. Vårdval inom öron-näsa-hals infördes 2012, då stora delar av de kirurgiska ingreppen på i övrigt friska barn flyttades till privata vårdgivare utanför sjukhusen. Koalitionen med S, MP och C och V som stödparti har sjösatt en omställningsplan för vårdvalen, för att göra vården mer jämlik och behovsstyrd.
Under 2025 har hälso- och sjukvårdsförvaltningen genomfört en revidering av vårdval öron-näsa-hals, och i januari presenterades ett förslag för politikerna, som DN tagit del av.
Förslaget går ut på att flytta vissa ingrepp för de yngsta barnen mellan 0-6 år till akutsjukhus: operation av halsmandlar, tungbandsklipp och utstående öron, av patientsäkerhetsskäl.
Ingreppen på småbarn är betydligt vanligare i Region Stockholm än i andra regioner, vilket tyder på att operationer delvis görs i onödan. Tjänstemännen och medicinskt sakkunniga påpekar att det är lämpligt att flytta de små barnen som är en skör patientgrupp som löper större risk vid blödning. Samtidigt skulle den ekonomiska ersättningen i vårdvalet höjas.
Vårdvalet har också skapat obalans i systemet och förändringen ska säkra utbildningen för specialister i anestesi på sjukhus, som behöver läras upp att söva barn på ett säkert sätt.
Beslut skulle ha fattats i februari. Men Centerpartiet bromsar.
– Vi hade velat genomföra förändringen redan i våras. Men på grund av Centerpartiet har det inte gått. Det är absurt att ideologi har fått gå före medicinsk säkerhet, säger Jonas Lindberg, vårdpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Gör det något att vänta tills efter valet?
– Vi vet inte hur styret ser ut efter valet. Det behövs ett skarpt beslut innan valet så detta inte dras i långbänk och fler barn kommer till skada, säger Jonas Lindberg.
I början av februari förhandlade samarbetspartierna. I PM från förhandlingarna som DN tagit del av framgår splittringen: S, MP och V har tyckt att förändringen i vårdvalet måste göras av patientsäkerhetsskäl för att man riskerar att barn far illa, och till och med dör.
Centerpartiet hade en annan åsikt:
”Centerpartiet har varit mycket tydligt med att vi inte kommer att medverka till ytterligare större förändringar i vårdval under mandatperioden”, skriver C som påpekar att etablerade vårdgivare skulle påverkas av förändringen.
C har inte heller litat på de medicinskt sakkunnigas uppgifter om negativa patientfall som man kallat ”anekdotiska”, vilket gjorde att den detaljerade redovisningen med de 32 fallen togs fram.
DN har vid upprepade tillfällen sökt regionrådet Christine Lorne (C) för en intervju. I stället återkommer Karin Fälldin, Centerpartiets gruppledare i avtalsutskottet.
– Vi kan inte fatta beslut utifrån att sakkunniga bara tycker någonting, utan de behöver berätta för oss med underbyggd fakta varför det blir bättre. Och nu i augusti så har vi äntligen fått det, säger Karin Fälldin.
– Vi kommer inte att hinna ha det i hälso- och sjukvårdsnämnden före valet.
Finansregionrådet Aida Hadzialic (S) känner till att det finns allvarliga patientfall.
– Jag har informerats om att frågan har diskuterats. Det är därför den här översynen görs, säger Aida Hadzialic till DN.
S uppger nu att ärendet kommer upp till beslut i hälso - och sjukvårdsnämnden den 29 september.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen gör regelbundna uppföljningar av vård som utförs, oavsett vårdgivarnas driftsform. Förvaltningen har då stöd av en specialsakkunnig läkare, SPESAK, en expert inom sitt område, som är jävsprövad och politiskt och ekonomiskt obunden.
Halsoperationer på barn är en mycket effektiv behandling och risken för blödning är generellt låg. Men de små barnen är en mer skör patientgrupp med generellt sett lägre marginaler om de drabbas av blodförlust jämfört med äldre barn. Därför föreslår hälso- och sjukvårdsförvaltningen att vissa ingrepp för de yngsta barnen mellan 0 och 6 år flyttas till akutsjukhus.