Liberalernas partiledare Simona Mohamsson (L). Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg /TT
Liberalerna anar väljarlyft – men liknar partier som åkt ur
Experten: ”Inte tillräckligt med övertygade väljare”
・Uppdaterad:
Liberalerna har sett sista-minuten-uppgångar i opinionsundersökningarna.
Men det liknar mönstret Miljöpartiet och Ny Demokrati såg innan de åkte ur riksdagen.
– Jag tror fortfarande på uppförsbacke för L, säger Niklas Bolin, professor i statskunskap.
Liberalerna har legat under riksdagsspärren på fyra procent i de flesta opinionsundersökningar under en längre tid. Men den senaste veckan har partiet sett uppgångar hos flera opinionsinstitut, inte minst i TV4/Novus där Liberalerna ökade med 1,4 procentenheter till 3,3 procent. Nu hoppas man på stödröster för att ta sig till riksdagen. Men expertisen är skeptisk.
– Det är svårt att tolka det här på annat sätt än att de har för få övertygade väljare. Det är för få som har L som förstaval. Och då blir de beroende av stödröster, säger Niklas Bolin, professor i statskunskap vid Mittuniversitetet.
Gled under riksdagsspärren
Det finns historiska paralleller. 1991 åkte Miljöpartiet ur riksdagen, efter att ha suttit en mandatperiod. Partiet gled under riksdagsspärren i flera opinionsmätningar mer än ett halvår innan valet. Men i Sifo:s mätning i september 1991 såg partiet en kraftig uppgång, +0,9 procentenheter till 3,6 procent.
”Jag tror att vi klarar att hålla oss kvar. Det blir en svår debatt och jag får vara beredd att improvisera”, sa dåvarande språkröret Inger Schörling, i Dagens Nyheter innan SVT:s sista valdebatt.
”En armslängds avstånd”
Fyra dagar senare åkte Miljöpartiet ut ur riksdagen, med ett valresultat på 3,38 procent. Professor Niklas Bohlin vågar inte gissa på om historien nu är på väg att upprepa sig med Liberalerna.
– Det vore för spekulativt. Idag är Liberalerna åtminstone inom en armslängds avstånd. Men med risk för att du ska trycka det: jag tror fortfarande på uppförsbacke för L, säger Niklas Bohlin, professor i statskunskap.
Interna falangstrider
När missnöjespartiet Ny Demokrati åkte ur riksdagen 1994 såg dom också en sistaminuten-återhämtning i opinionsundersökningarna. Partiet hade då kollapsat i interna falangstrider och mediabråk, men lyckades ändå fördubbla stödet från en till två procent i DN/Temos augustimätning 1994. Och Niklas Bolin tror att det finns ett värde i att väljarna får se bättre siffror på slutet.
– Det finns en tydlig vind-i-seglen-effekt, frågan är bara hur stor den är. Liberalernas väljare påverkas nog i någon mån. Och så är det motiverande för partiets valarbetare. Men det är begränsat hur mycket sådant kan ge. Det enda vi kan säga med säkerhet är att det kommer att bli spännande, säger Niklas Bolin, professor i statskunskap vid Mittuniversitetet.