Rakel Chukri är medarbetare på kulturredaktionen.
– Jag älskar Malmö, säger dramatikern Keren Klimovsky när vi ses på kafé Nostra.
Jag har precis frågat vad hon tycker om Malmö som kulturstad och hon brister ut i lovsång över mångfalden i utbudet och alla frigrupper som skapar fina produktioner trots att förutsättningarna blivit tuffare.
Men en sak har hon saknat i mixen: en judisk kultursalong som håller samma höga nivå som de i Stockholm och Göteborg.
I Stockholm driver Lizzie Oved Scheja sedan 2011 Judisk kultur vars evenemang drar storpublik. I Göteborg startades Judiska salongen 2019 av bland andra författaren Kenneth Hermele.
– Efter nästan 15 år i Sverige har jag lärt mig att jag inte kan vänta på att andra anordnar något som jag vill ha. Jag måste göra det själv, konstaterar Keren Klimovsky.
Sagt och gjort. Hon tog kontakt med Lizzie Oved Scheja, vd för Judisk kultur i Sverige, och de inledde ett samarbete. Nu på söndag den 6 september invigs Judisk kultur i Malmö och det första evenemanget är redan slutsålt.
– Det blir ett gästspel av Freudenthal Yiddish Orchestra från Stockholm. En del av kvällen är tillägnad Salomon Schulmans minne med läsningar ur hans bok ”Jiddisch för dårar”, berättar Keren Klimovsky.
En månad senare gästas salongen av den danske journalisten Martin Krasnik som är aktuell med boken ”En smal bro over afgrunden”. Den handlar om hur Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 och det efterföljande kriget väckte djupa trauman hos både judar och palestinier.
Boken är ett försök att bryta polariseringen genom att betona vikten av fortsatt dialog om svåra frågor. Till sin hjälp tar Krasnik en metafor från en gammal hebreisk sång, berättar Keren Klimovsky.
– Sången handlar om att världen är en liten bro över avgrunden och att det viktigaste är att inte vara rädd. Martin Krasnik har sagt att människor som möts på en smal bro antingen kan slåss och trilla ner i avgrunden, eller så kan de ha en dialog och försöka förstå varandra.
Keren Klimovsky återkommer till vikten av möten. Det finns en enorm bredd inom judisk kultur eftersom judar historiskt har tvingats fly till nya platser – på grund av tvång och förföljelser – vilket har resulterat i ständigt nya influenser och samarbeten.
– Under medeltiden var Spanien ett centrum för muslimsk och arabisk kultur. Det fanns många arabiska poeter som skrev erotiska kärleksdikter. Judiska diktare lånade deras stilistik och metaforer för att tala om kärleken mellan Gud och det judiska folket. Det är otroligt intressant att det finns sammankopplingar överallt.
Keren Klimovsky, som föddes i Moskva 1985, minns när hon först fick höra att den svensk-judiske musikern Georg Riedel komponerade musiken till Emil i Lönneberga-sångerna som sedan blev svenska klassiker.
– Det lät bekant. För det finns jättemånga verk från tiden före revolutionen som uppfattas som nationella ryska sånger men de var komponerade av judiska tonsättare. Jag tror att vi blev väldigt snabba på att anpassa oss och lära oss språket.
Keren Klimovsky tar sin familjehistoria som exempel.
– Om jag går fem generationer tillbaka har alla haft olika modersmål. Min gammelmormor talade till exempel ukrainska och jiddisch. För mina föräldrar blev det ryska och för mig blev det ryska och hebreiska. Mina barn som föddes här talar flera språk men svenska är deras starkaste.
Hennes egen resa från Moskva till Malmö var inte spikrak. Kortversionen är följande: Keren Klimovsky var fem år när familjen tvingades fly från Sovjet på grund av den ökade antisemitismen. Hon växte upp i Israel och läste sedan på universitet i USA.
Under en konsert i New York träffade hon sin partner, musikern Elias Faingersh, och flyttade med honom till Sverige. Sedan 2012 driver de Teater KEF i Malmö och deras föreställningar spelas runtom i Sverige men även internationellt.
Första gången jag intervjuade Keren Klimovsky, i december 2023, var hon aktuell med en pjäs om sin släkts traumatiska historia i Ukraina med pogromer, Förintelsen och Rysslands invasion 2022. Invävt i pjäsen var också hennes rädsla efter 7 oktober-attacken.
Hon förklarade att dagen då hennes barn inte längre kan säga att de är judar i skolan så måste familjen flytta. Keren Klimovsky fattade ett beslut: Hon ville inte stanna hemma och vara rädd.
Sedan hon i somras gick ut med att Malmö får en egen judisk kultursalong har hon bara fått positiv respons. Många har hört av sig och vill samarbeta.
– Jag har nu bott längre i Malmö än någon annanstans och det är mitt hem. Om vi vill ha en framtid här som judar, och det vill jag gärna, så kan vi inte gömma oss – det är inte ett normalt liv. Vi måste våga gå ut. Och jag tror att det mest positiva sättet att göra det är genom kultur eftersom det är rent skapande och kärlek.
Musik, samtal och teater i höst
Judisk kultur i Malmö arrangerar tre evenemang på Barnens scen i Folkets park.
- 6 september: Freudenthal Yiddish Orchestra och läsningar ur Salomon Schulmans texter.
- 6 oktober: Rebecca Lilian samtalar med författaren Martin Krasnik.
- 12 november: Föreställning av Jan Mark som baseras på en berättelse ur den kabbalistiska boken ”Zohar”.
Samproduceras med Judisk kultur i Sverige (J!). Institutionen är känd för sina högprofilerade program med internationella gäster. J! startade 2025 Sveriges första internationella judisk bokfestival i Stockholm och samarrangerar ofta evenemang runtom i Sverige och Europa.
”Det är fantastiskt för oss att ha en partner i Malmö. Vi tror på att den judiska kulturen tillhör alla och att den ska visas och presenteras över hela landet”, säger Lizzie Oved Scheja som är medgrundare och vd för J!.