Allt fler motioner skrivs med AI – utan att redovisas
Nästan var tionde motion innehöll AI-skriven text under riksdagsåret 2025–2026. Samtidigt redovisade ingen av politikerna öppet att de tagit hjälp av AI. Det visar forskning från Chalmers.
Forskare vid Chalmers tekniska högskola och Edinburgh Napier University har utvecklat AI-detektorer som tränats på tusentals politiska motioner i Sverige och i Storbritannien.
När forskarna analyserade samtliga svenska motioner från 2022 till våren 2026 såg de en tydlig ökning av texter där AI använts i någon form. Från att ha varit nära noll under riksdagsåret 2021–2022 hade nästan var tionde motion en AI-assisterad textdel under 2025–2026.
Analysen visade inga större skillnader mellan svenska och brittiska parlamentariker eller mellan olika politiska partier.
Svenska AI-motioner
Svenska riksdagsmotioner som skrivits med AI-assistans, respektive innehåller minst ett stycke med AI-assisterat innehåll:
2022–2023: 0,1 procent respektive 1,7 procent
2023–2024: 1,9 procent respektive 4,1 procent
2024-2025: 4,7 procent respektive 8 procent
2025–2026: 6,5 procent respektive 9,4 procent
Ingen politiker redovisade användning
Det som förvånade forskarna var inte att politiker använde AI, utan att ingen öppet redovisade att de gjort det.
– Oavsett i vilken grad AI har använts kan det finnas risker med att inte vara transparent. Vi ser också att texter som producerats med hjälp av AI ofta är mycket välformulerade och övertygande, vilket ökar risken för att fel inte ens upptäcks av skribenten själv. Dessutom är det en förtroendefråga utifrån mottagarens perspektiv säger Minerva Suvanto, doktorand vid Chalmers tekniska högskola, i ett pressmeddelande.
EU-krav på ökad transparens
I takt med att AI-användningen ökat har det blivit vanligare att märka texter och bilder som tagits fram med hjälp av AI. Det har bland annat blivit vanligt i medier.
Fram till nyligen har tvingande svenska regler för att redovisa AI-användning saknats, men den 2 augusti trädde EU:s nya transparensregler i kraft. Förordningen beskriver hur och när bland andra företag och samhällsaktörer ska märka innehåll och ange om, och i vilken utsträckning, AI har använts.
– I vår forskning har vi varken fokuserat på regelverk eller faktainnehåll, utan hållit oss strikt till språket. Men det blir intressant att följa hur de nya reglerna kommer att tillämpas i Sverige och om det kommer att påverka motionsskrivandet framöver, säger Minerva Suvanto och fortsätter:
– Även om AI-förordningen är ganska vag, och det finns undantag för om man bara använder AI för redigering, så kanske politikerna omvärderar hur de redovisar sin AI-användning – utifrån att de vill ha väljarnas förtroende.
Öppen redovisning
Det finns redan flera verktyg på nätet som uppges kunna avgöra om en text är AI-genererad. Det som skiljer den Chalmersutvecklade metoden är att den öppet redovisar sin språkanalys. Med hjälp av färgkodning i texten går det att följa hur AI-detektorn har kommit fram till sin bedömning.
– Vi använder så kallad tolkningsbar AI. Det innebär att vi inte bara kan undersöka huruvida AI använts, utan också var det syns i texten. Men det går inte att säga att enskilda ord är ”AI-ord” – det är mer komplext än så, säger Mattias Wahde, professor på Chalmers tekniska högskola.
Forskarnas AI-detektorer
För att kunna avgöra om AI använts i någon utsträckning i riksdagsmotioner skapade forskarna skräddarsydda AI-detektorer – en för svenska texter och en för engelska.
De utgick inledningsvis från 1400 svenska och 1400 brittiska motioner som skrevs mellan 2014 och 2020 – innan det fanns etablerade chattbottar och alla motioner skrevs av människor.
För att få fram motsvarande texter med hjälp av AI lät de en chattbot först sammanfatta varje originaltext och utifrån sammanfattningen skriva en egen ny text.
Med hjälp av den stora mängden träningsdata – med både de ursprungliga och de AI-skrivna versionerna av varje text – kunde forskarna skapa språkdetektorer som med mycket hög precision kan avgöra om AI använts i skrivprocessen.
Vetenskaplig studie:
Resultaten har publicerats som så kallad preprint. Det innebär att studien ännu inte genomgått peer review-granskning inför publicering i en vetenskaplig tidskrift.