INSÄNDARE. Det är orimligt att ensamstående föräldrar ska lägga många timmar varje vecka på att leta extrapriser och därefter laga alla måltider. Konsumentverket pressar de hushåll som redan har det sämst ekonomiskt ställt, skriver Sophie Trygger.
Sedan början av 2021 har matpriserna stigit med mer än 25 procent, enligt Matpriskollen (den tillfälliga sänkningen av matmomsen ej inräknad). Ändå har Konsumentverkets uppskattningar av hushållens matkostnader under det senaste året sjunkit kraftigt mellan 2025 och 2026.
Till exempel beräknades en kvinna på 52 år som lagade alla måltider själv förra året spendera 3 730 kronor i månaden på mat. I år behöver samma kvinna bara lägga 2 490 kronor i månaden på sina matkostnader – en minskning på drygt 33 procent.
Konsumentverket skriver att ändringen främst beror på att de har ändrat metod och beräkningsunderlag samt även tagit hänsyn till bland annat ”en minskad aktivitetsnivå, minskad matmoms, samt olika rabatter och erbjudanden”. Den matsedel som myndigheten har tagit fram som komplement till sina uträkningar är omfattande och inkluderar frukost, lagad lunch och lagad middag med tillbehör samt tre mellanmål, varje dag i veckan.
Bland råvarorna återfinns bland annat cashewnötter och valnötter, torkade aprikoser, lax och grytbitar av nöt samt helfabrikat som hallonsylt. Vad sägs om att börja dagen med till exempel en ”smoothie med frukt och bär, mjukt fullkornsbröd med lätt bordsmargarin, kokt ägg och kaviar, kaffe med lättmjölk”, till lunch äta ”sallad Niçoise med tonfisk och ägg” och till middag ”ugnsstekt kycklingfilé med klyftpotatis och ratatouille” plus en ”grönsallad med morotsstrimlor och hackad mandel” på sidan? Och knäckebröd med hemlagad hummus, lättyoghurt med valnötter och pumpakärnor, eller något annat gott och näringsriktigt till mellis.
Och vad sägs om att vara till exempel en (hårt) heltidsarbetande, ensamstående och lågavlönad förälder med två skolbarn på 10 respektive 12 år, och samtidigt kunna erbjuda familjen allt detta? Dessutom för bara 6 440 kronor i månaden.
Konsumentverkets ekonomiska riktlinjer lämnas som underlag till bland annat regeringens beslut om riksnormen inom försörjningsstödet. De nya riktlinjerna pressar de hushåll som redan har det sämst ekonomiskt ställt att dessutom lägga många timmar obetald arbetstid på att leta extrapriser, göra inköp och därefter laga alla måltider, tillbehör och pålägg i enlighet med Konsumentverkets rekommendationer. Är det så vi bygger ett hållbart samhälle?
Mer om insändare: Så skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare