Slaget om fästningsbältet – kan det bli krigets sista?
Fyra befästa städer står mellan Ryssland och en ockupation av Donetsk i östra Ukraina – centralt bland de ryska krigsmålen.
Och slaget om ”fästningsbältet” har redan börjat.
– Fästningsbältet är det största hindret mellan Ryssland och dess minimimål, säger militäranalytikern Emil Kastehelmi.
Slovjansk, Kramatorsk, Druzjkivka och Kostiantynivka utgör en mur av befästa och närmast hopväxta städer i Donetsk.
Bakom ligger de områden i regionen som fortfarande kontrolleras av Ukraina, mestadels landsbygd och mindre orter.
Striden om Kostiantynivka har pågått sedan förra hösten. Samtidigt närmar sig ryssarna Kramatorsk och Slovjansk och står i dagsläget omkring en mil bort. Men det kan dröja innan de når fram.
Slaget om fästningsbältet kan också pågå länge. Urbana strider har hittills varit långdragna och den ryska militären har haft svårt att röra sig framåt snabbt.
Donetsk centralt för Moskva
Redan 2022 skrevs Donetsk och Luhansk, som tillsammans utgör Donbas, in som ryskt territorium i Rysslands konstitution. Men efter fyra och ett halvt års krig har Donetsk fortfarande inte helt ockuperats.
Regionen har varit skådeplats för några av krigets mest brutala strider. Slagen har avlöst varandra – Bachmut, Avdijivka, Toretsk och Pokrovsk – och i ryssarnas kölvatten ligger landskapet i ruiner.
Klart är att Donetsk står ut bland de ryska krigsmålen.
När Vladimir Putin först deklarerade invasionen inledd var ”situationen i Donbass” motiveringen. När Ryssland i dag öppnar för en vapenvila är det med kravet att Ukraina först överger Donetsk.
”Inte troligt” att Ryssland stannar
Om Ryssland i framtiden lyckas ta regionen, efter slaget om fästningsbältet, skulle Kreml kunna stanna upp och utropa någon slags seger, enligt Emil Kastehelmi, militäranalytiker på finska Black Bird Group.
Men det är inte särskilt troligt – Ryssland vill ha mer, menar han.
– Genom att ta Donetsk skulle i alla fall ett av målen med kriget bli uppnått. Men det skulle troligen inte innebära fred. Det kan betyda att de fryser kriget och sedan fortsätter det vid ett senare tillfälle.
Men hur det går för Ukraina och Ryssland vid fronten avgörs av flera saker – bland annat teknologi, ekonomi och effektiv rekrytering – vilket gör krigets utveckling svår att förutspå.
En betydande faktor är drönarnas dominans på slagfältet.
– Om ryssarna kan eliminera det konstanta drönarhotet kan bepansrade fordon komma att användas igen, säger Emil Kastehelmi och fortsätter:
– Om förutsättningarna för mekaniserade genombrott uppstår kan situationen förändras och ett omringningshot av fästningsbältet uppstå.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.