Våldsförhärligande nätrörelser som lockar unga människor innebär en ny utmaning för polisen.
– Vi har en mer överlappande problematik. Det kan vara våldsfascination och misantropi, i kombination med sexuella övergrepp på barn, säger polisens samordnare Susanna Bellander.
Kort efter skoldådet i Fagersta stod det klart att den misstänkte gärningsmannen hade varit mycket aktiv inom det våldsdyrkande nätverket True Crime Community. Där samlas personer över hela världen kring hyllningar av massmördare. Bland annat ai-genererade filmklipp där mördare dansar.
Historiskt har polisen och andra svenska myndigheter talat om tre centrala miljöer: högerextremism, vänsterextremism och islamism. För de här relativt nya formerna av extremism används begreppen våldsbejakande misantropi, eller våldsbejakande misogyni.
De nya miljöerna ställer andra krav på polisen, säger Susanna Bellander, samordnare mot terrorism och extremism på polisens Nationella operativa avdelning.
– De här gamla ”stuprören” – högerextremism, vänsterextremism och islamism, finns absolut kvar i form av olika organisationer och grupper som du kan kategorisera i respektive ”stuprör”. Men numera ser vi de här enorma rörelserna, som kan beskrivas som subkulturer på nätet.
De nya löst sammansatta nätverken är svåra att kategorisera. Olika typer av brottslighet överlappar varandra.
– Det kan vara våldsfascination och misantropi, i kombination med sexuella övergrepp på barn. Ofta finns det inga ideologiska motiv. De vet inte alltid ens själva vad de har för synsätt. Det har vi inte sett tidigare.
Numera finns särskilda arbetsgrupper inom polisens Nationella driftcenter, som arbetar bland annat med just våldsbejakande misantropi.
– Det har varit viktigt att gå ifrån det traditionella stuprörstänkandet. Alla i verksamheten måste kunna förstå vad det är för extremt material som de möter. De som jobbar med våldsbrott måste jobba ihop med de som arbetar med sexuella övergrepp på barn. Där har polisen transformerat verksamheten och har mycket snabbare informationsförsörjning, säger Susanna Bellander.
Samtidigt kan det vara svårt att veta när man ska agera, innan det har skett ett brott. Klippen som föreställer dansande skolskjutare är kanske inte brottsliga. Men kan ändå motivera till våld. Det är en gråzon.
Fakta.Lockas av våldet
Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, använder begreppet ”våldsbejakande misantropi”, där nihilistisk våldsbejakande extremism ingår. Nihilism beskrivs av NCT som ”en åskådning som innebär att allt levande saknar värde.”
Nihilistisk våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för olika löst sammansatta nätverk, som har gemensamt att hatet och våldet riktas mot samhället och människor i allmänhet. Det är en skillnad jämfört med annan våldsbejakande extremism där hatet riktas mot utpekade grupper eller delar av samhället.
Det finns även nätverk i samma kategori som drivs av satanism och sadism. Exempel på sådana nätverk är 764 som kopplas till flera våldsdåd i Sverige, och där det också förekommer sexuella övergrepp mot barn.
– Det kan vara jättesvårt. De flesta som tittar på den här typen av våld och delar filmerna, stannar online. De gör ingenting. Men det gäller att hitta de som vill gå över från den digitala världen till den fysiska.
– Samtidigt kan vi agera även när man är i den gråzonen. Det är där vi ska förebygga brott, säger Susanna Bellander.
Mängder av våldsbejakande extremt material finns dock bara en Tiktok-sökning bort. Nytt innehåll skapas hela tiden.
– Polisen har ingen möjlighet att radera allting som finns online. När det handlar om sådana gråzoner får man ha kontakt med techjättarna. Om det är material som bryter mot deras användarvillkor. Men det är jättesvårt. Den digitala världen är större än den fysiska världen.
Sedan drygt ett år tillbaka finns även enheten IRU, internet referral unit, på polisens Nationella operativa avdelning. Där arbetar internetinhämtare, som upptäcker terrorpropaganda online och samarbetar med techbolagen för att få bort innehållet.
Susanna Bellander menar att dialogen med techjättarna är bra.
– Det är olika mellan olika företag men generellt har vi en väldigt god samverkan.
Kritiken har dock varit stor, inte minst efter Fagerstadådet. Då krävde socialminister Jakob Forssmed att sociala medieplattformarna agerar mot våldsbejakande innehåll.
– Det står inte i kontrast till att vi har en god samverkan med en del av dem. Det handlar om vad de har för ansvar och om den lagstiftning som finns i dag. Det finns till exempel inga krav på att bolagen aktivt behöver leta efter eller förhindra den här typen av innehåll. Om man hade lagt mer ansvar på dem skulle det underlätta väsentligt, säger Susanna Bellander.