Så blev den arga högerpopulisten Meloni en pragmatisk EU-ledare
PARIS. Giorgia Meloni blir på fredagen den italienska premiärminister som suttit längst vid makten utan regeringsombildning under efterkrigstiden.
Hon har förvånat många – inte minst inom EU – med sin pragmatism. Men oviljan att tydligt ta avstånd från fascistdiktatorn Benito Mussolini gör henne fortfarande omstridd.
Årtiondena efter andra världskriget präglades i Italien av tre saker: politisk instabilitet, machismo och en lika mäktig som ljusskygg maffia.
I början av 1990-talet nåddes en kritisk massa, när det avslöjades att maffian korrumperat stora delar av den politiska eliten.
Det var då Giorgia Meloni gav sig in i politiken.
Under barndomen bodde hon i medelklasstadsdelen Camilluccia i Rom, med en pappa som var revisor och en mamma som var hemmafru. När fadern lämnade familjen flyttade modern och dottern till arbetarstadsdelen Garbatella.
Där kom Giorgia som tonåring i kontakt med Movimento Sociale Italiano (MSI), arvtagaren till diktatorn Benito Mussolinis fascistparti. Egentligen drömde hon om att bli skådespelare, som sin farmor, men nu upptäckte hon att hon också kunde spela på en annan scen: den politiska.
– Jag tycker att Mussolini var en bra politiker. Allt han gjorde, gjorde han för Italien, säger Giorgia Meloni, 19 år gammal, i en tv-intervju från 1996.
Då har hon just upptäckts av Gianluigi Fini, en av den italienska nationalisthögerns centralgestalter.
Han blev hennes mentor.
Som 27-åring valdes Meloni till ordförande för ungdomsförbundet i Finis parti.
Som 30-åring blev hon vice talman i kongressen.
Som 31-åring utsågs hon till ungdomsminister i Silvio Berlusconis regering.
Allt i en mycket manlig miljö.
– För Berlusconi var det svårt att behandla henne som en jämlik, för han såg ju henne som en flicksnärta, vittnar den förre försvarsministern Ignazio La Russa i en ny dokumentär.
Tre år senare lämnade Giorgia Meloni regeringen och bildade ett nytt parti: Italiens bröder (Fratelli d’Italia).
Genombrottet kom 2019 på ett valmöte i Rom.
– Jag heter Giorgia! Jag är kvinna! Jag är mamma! Jag är italienska! Jag är kristen! skanderade Meloni från scenen.
Ett par dj:ar plockade upp klippet och gjorde en remix av det som blev en hit på italienska dansgolv.
Än mer uppmärksammad blev Meloni när Italiens bröder som enda parti sedan ställde sig utanför den samlingsregering som Mario Draghi bildade.
Med sin avväpnande humor, teatraliska manér och aggressiva utfall mot regeringen vann Meloni många italienska väljares tycke. I oktober 2022 utsågs hon sedan till landets första kvinnliga premiärminister.
Nu har hon suttit vid makten utan nyval eller regeringsombildning längre än någon annan regeringschef sedan Mussolinis dagar.
I vänsteroppositionen varnar man för att Meloni flirtar med det auktoritära arvet från Mussolini. Man pekar på trakasserier mot journalister och sådant som att abortmotståndare nu tillåts vistas på statliga rådgivningskliniker för gravida.
Själv avfärdar premiärministern kritiken och kallar sig för nationalkonservativ.
En sak är säker: Meloni har inte valt Viktor Orbáns väg, med en utpräglat auktoritär och EU-skeptisk linje.
Melonis första utlandsresa gick till Bryssel, där hon har blivit känd som en pragmatisk och samarbetsinriktad ledare som minskat Italiens budgetunderskott till runt 3 procent av bnp. Detta samtidigt som både Frankrike och Storbritannien har skakats av regeringskriser.
Meloni stöttar också Ukraina – och tog tidigt avstånd från Ryssland efter den fullskaliga invasionen, trots att hennes vice premiärminister Matteo Salvini varit en nära förtrogen till Putin.
Kort sagt: högerpopulismen hos Meloni har blandats upp med ett stort mått av pragmatism.
Delvis beror det nog på att EU har stöttat Italien med nära 200 miljarder euro i pandemistöd.
Men trots hårda ord om invandringen har hon också i tysthet gått de italienska arbetsgivarna till mötes och utfärdat 450 000 arbetstillstånd till personer från länder utanför EU.
För att stilla missnöjet det väckt hos en del radikala högerväljare har hon försökt utvisa asylsökare till läger i Albanien. Det stoppades i domstol – men nyligen fick Meloni igenom ett förslag på EU-nivå som öppnar för liknande tillvägagångssätt.
Blandningen av pragmatism och ideologisk populism märks också i relationen till Donald Trump.
Efter Trumps maktövertagande har Meloni flera gånger försökt lappa ihop relationen mellan EU och USA. Men när USA inledde kriget mot Iran sade hon nej till mellanlandningar för amerikanska bombplan – sannolikt för att Meloni vet att kriget kan få allvarliga följder för det gasberoende Italien.
Premiärministern har goda chanser att bli omvald nästa år, men det finns en del moln på hennes himmel. I mars röstade en majoritet nej till Melonis förslag till förändringar i rättssystemet, sedan oppositionen lyckats utmåla dem som ett steg mot ett mer auktoritärt styre.
Till höger hotas hon av den Rysslandsvänlige ex-generalen Roberto Vannacci, som vill stoppa allt stöd till Ukraina. Vannaccis parti lanserades i somras och har redan stöd av drygt 7 procent av väljarna.
Fakta.1 413 dagar
Den 4 september har Giorgia Meloni varit Italiens premiärminister i 1 413 dagar utan någon regeringsombildning eller nyval. Det är längre än det tidigare rekordet för efterkrigstiden, som hölls av Silvio Berlusconis andra regering (juni 2001 till april 2005) och som satt i 1 412 dagar.
Silvio Berlusconi är fortfarande den som suttit längst vid makten totalt sett under efterkrigstiden. Men hans maktinnehav var uppdelat på fyra olika regeringar under nio år.
Den fascistiske diktatorn Benito Mussolini satt vid makten åren 1922–1943. Han avrättades av den italienska motståndsrörelsen år 1945.