Svensk sjukvård håller hög kvalitet och vårdköerna har minskat under mandatperioden.
Men köerna är ändå lika långa som före coronapandemin.
Vården är också ojämlik. Det är inte många regioner som når det nationella riktvärdet för primärvården på 1 100 invånare per specialistläkare i allmänmedicin.
Även tillgången till disponibla vårdplatser, psykiatri, specialister och cancervård skiljer sig kraftigt åt.
För att komma till rätta med problemen tenderar vänsterlutande partier att vilja öka resurserna till regionerna, som ansvarar för vården. S anklagar regeringen för att ha satt välfärden på ”svältkur” under den här mandatperioden.
Borgerliga partier framhåller snarare att vårdköer kan kapas med mer statlig styrning, minskad byråkrati och ökad konkurrens. Moderaterna anklagar S i Region Stockholm för att de senaste fyra åren ha stängt ner privat vård av helt ideologiska skäl.
Så tycker partierna
På nationell nivå lovar Socialdemokraterna i årets val att räkna upp regionernas statsbidrag med inflationen varje år.
S vill också att 80 procent av befolkningen ska få en fast namngiven läkare i ett första steg. Vårdguiden 1177 ska byggas ut med en nationell nätläkartjänst och privata sjukförsäkringar ska förbjudas inom den offentligt finansierade vården.
Moderaterna vill å sin sida skärpa vårdgarantin från dagens 90 dagar till 30 dagar. Regioner som inte erbjuder vård i rätt tid ska betala för vård i en annan region. Patienter ska också ha rätt att välja vård i hela landet, enligt M.
Sverigedemokraterna vill att staten tar över ansvaret för hälso- och sjukvården på sikt.
SD vill också att resurser knyts hårdare till krav. Mer pengar ska gå till personal och patientmöten, inte administration. Partiet vill också inrätta en ny form av statliga psykiatrihem.
Centerpartiet tycker att alla ska ha en fast läkare.
Partiet har lanserat en vårdform som de kallar ”landsbygdsläkare” med små läkardrivna mottagningar. C vill också göra det enklare för patienter att jämföra vård och väntetider via 1177.
Avskaffa regionerna
Kristdemokraterna vill som enda parti förstatliga sjukvården redan nästa mandatperiod.
KD driver också en skärpt vårdgaranti, en reform av den psykiatriska vården och en nationell digital infrastruktur.
Vänsterpartiet slåss för att stoppa privatiseringar i välfärden.
V vill även kraftigt höja regionernas statsbidrag, se mer uppsökande arbete i socialt utsatta områden och inte låta personer med privata sjukförsäkringar gå före inom den offentliga vården.
Liberalerna tycker att varje barn som besöker BUP ska ha rätt till en personlig vårdkontakt. Alla ska också ha rätt till en fast läkare.
L vill även se utökade öppettider på vårdcentraler, fler mottagningar och närakuter.
Miljöpartiet driver på för ökade statsbidrag och stärkt primärvård så att fler får en fast vårdkontakt.
MP vill också att psykisk hälsa ska prioriteras lika högt som fysisk hälsa. Offentlig vård ska inte kunna kombineras med privata sjukförsäkringar, enligt partiet.