Klimat- och miljöpolitiken har varit en av den senaste tidens största frågor och Sverige har varit världsledande på området länge. Till exempel var vi bland världens första länder att införa koldioxidskatt redan 1991. Det har gett resultat. Sveriges utsläpp har minskat med över 30 procent sedan 1990-talet, samtidigt som 24 av 25 luftföroreningar har minskat sedan 1990. 2005 vidgades den liberala klimatpolitiken när EU införde sitt utsläppshandelssystem.
Därefter skedde ett tydligt skifte. I stället för tydliga styrmedel började den svenska klimatpolitiken allt mer handla om vem som vill reglera och lägga mest pengar på området. Men fler förslag betyder inte nödvändigtvis bättre politik. Förslagen måste sänka utsläppen och förbättra miljön med. För den som har sänkta utsläpp och bättre miljö som mål är det hög tid att börja implementera klassiskt liberal politik.
”Det spåret behöver man fortsätta på.”
Även om Sverige är i världsklass när det gäller klimat- och miljö, betyder det inte att vi är färdiga. Tvärtom finns det fortfarande problem att åtgärda, inte minst där marknader och äganderätt saknas. Staten subventionerar fortfarande fossil verksamhet. Det finns gott om lagar och regler som försvårar för innovation.
Statliga pengar slösas på saker som vi vet inte fungerar. All miljöförstöring och alla koldioxidutsläpp är inte prissatta. Långdragna tillståndsprocesser och regelkrångel skapar hinder för att genomdriva omställningen i praktiken. Den biologiska mångfalden minskar på flera håll samtidigt som människan skyfflas allt längre bort från naturen. Äganderätt saknas där den skulle göra nytta. Politik som ska vara långsiktig är inte det. Energisystemet saknar planerbarhet, med mera.
För att nästa regering, oavsett konstellation, ska veta var den ska börja så har vi på Timbro Miljöinstitut skrivit rapporten Miljöhandbok för högern: 120 reformer för nästa mandatperiod. Rapporten visar att det redan finns gott om idéer och lösningar att finna hos liberalismen. Handboken innehåller 120 konkreta reformer på elva olika klimat- och miljöområden. Några utvalda är: införd höghöjdsavgift på flyget, prissättning av vatten, solnedgångslagstiftning för förbud, förenkla lagring av koldioxid, naturkrediter för den biologiska mångfalden, avskaffa Industri- och Klimatklivet, höj drivmedelsskatten, inför bottenerosionsavgifter, avskaffa strandskyddet, liberalisera för GMO, sälj Sveaskog, förenkla för handel med sopor och inför nodprissättning i elsystemet.
Regeringen har gjort mycket bra under mandatperioden, såsom att slå ihop klimat- och näringsdepartementet och ta bort ineffektiv politik. Det spåret behöver man fortsätta på.
Samtidigt har man i stor utsträckning valt att inte införa liberal klimatpolitik som ersätter den ineffektiva. Den kommande mandatperioden är den sista innan 2030-målen. Klimat- och näringslivsdepartementet behöver få tillräckliga resurser för att kunna förenkla, förtydliga och driva igenom ny politik som faktiskt levererar resultat. Framförallt behöver nästa regering ha fokus på att göra klimat- och miljöpolitiken mer liberal.
Johanna Trapp, projektledare Timbro Miljöinstitut
Ida Wallinder, projektledare Timbro Miljöinstitut