Året Var
Året var 2026
Sony
POP Det märktes redan kort efter att Tove Styrke utexaminerades från ”Idol”-fabriken att hon var någonting mer eget.
17 år senare har hon bland annat studerat till biodynamisk trädgårdsmästare och bildat proggband tillsammans med flickvännen Sanna Sikborn Erixon (som i många år spelat gitarr i Styrkes liveband).
En vecka innan riksdagsvalet släpps debutalbumet, vars influenser spänner mellan Nationalteatern och Kjell Höglund. ”Är du nöjd nu borgarsvin?”, undrar duon inledningsvis, till en vän melodi.
En av de största förtjänsterna med Året Var är hur det mjuka anslaget kontrasterar mot ilskan i lyriken. På ”Året var 2026” sjunger och spelar Styrke och Sikborn Erixon helt oförställt, utan attityd och tanke på resultat.
Musiken blickar lika ofta inåt som utåt och skildrar effekterna av missnöjet lika mycket som missnöjet som sådant. ”Blå (inget att leva för)” är till exempel en lika oemotståndlig som uppgiven Broder Daniel-hymn.
Som mest berör Året Var när de släpper politiken och gör en folkrockig kärleksballad. ”Ljudet i mitt <3” påminner om Adrianne Lenker. Den elektroniska ”Alla dagar alltid” har en liknande okonstlad uppriktighet.
Här finns också en god portion förlösande humor.
”Pärlan (äta, spy, byta keps)” är en pricksäker känga mot medelklassens konsumerande livsstil med nya airpods, snittrosprenumeration och spakänsla i badrummet.
Någon måste säga som det är. Att en internationellt firad popstjärna ställer sig upp i rummet gör bara budskapet ännu mer effektivt.
BÄSTA SPÅR: ”Ljudet i mitt <3”.
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X, Threads, Bluesky och Spotify för full koll på allt inom musik