BERLIN Enligt hemsidan ska det erbjudas både ryskakurs och en barnutställning om kosmonauten Jurij Gagarin. Men klockan 10 på onsdagsförmiddagen ekar Ryska huset stora atrium tomt.
– Stängt, ropar en man bryskt.
På pappret är det en kulturinstitution, att jämföra med Svenska institutet i Paris. Men bland andra franska inrikesministeriet hävdar att huset används som spioncentral av Kreml.
Tyska politiker har även påpekat att strömförbrukningen är ovanligt hög, vilket skulle antyda att högteknologiska apparater är i bruk.
Byggnaden har hamnat i den geopolitiska hetluften. Tonläget mellan Berlin och Moskva har hårdnat rejält senaste dagarna.
I tisdags anklagade den tyska regeringen Kreml för att ligga bakom det misslyckade attentatet på Leipzigs flygplats i augusti, då flera drönare med sprängämnen hittades. Som respons kallade de upp Rysslands ambassadör, och stängde konsulatet i Bonn – samt Ryska huset, som ligger mitt på affärsgatan Friedrichsstrasse i centrala Berlin.
Vladimir Putin kallar anklagelserna för ett ”stort misstag” och hotar med gensvar.
Anklagelse mot Kreml
När SvD besöker Ryska huset står Alexander King utanför. Han är partiet BSW:s toppkandidat i Berlins kommunalval 20 september. Han och en medarbetare gör ett inlägg för sociala medier.
– Det här är en eskalation och kommer inte att förbättra relationen till Ryssland, utan försämra den. Och det kommer inte att leda till fred i Europa, säger han till SvD.
BSW, grundat av den tidigare vänsterpartisten Sahra Wagenknecht, brukar benämnas som vänsterpopulistiskt och Rysslandsvänligt av experter och kritiker. Själv kallar de sig ett ”fredsparti”.
– Vi är fredliga mot alla länder i Europa och hela världen, säger han.
Anklagelsen mot Kreml damp ner i en av landets känsligaste valrörelse på decennier. Utöver berlinarna ska invånarna i delstaten Sachsen-Anhalt snart gå till valurnorna, den 6 september.
Där kan Alternativ för Tyskland (AFD) få egen majoritet, vilket satt skräck i stora delar av tysk offentlighet. Den tyska säkerhetstjänsten klassar AFD:s förbund i delstaten som högerextremt, vilket skulle innebära att ett extremparti styr en förbundsstat för första gången sedan Tredje riket.
Även AFD vill få till en snabb fred i Ukraina, så att Tyskland kan köpa billig rysk gas. Men nu hoppas mittenpolitiker sannolikt att incidenten i Leipzig avskräcker folk från Rysslandsvänliga partier.
AFD-politiker ifrågasätter i sin tur Rysslands inblandning. De antyder att Ukraina skulle ligga bakom, för att vända opinionen mot dem och ryssarna.
”Ukraina kan påpassligt nog få ett starkare stöd från Tyskland efter denna händelse. Ryssland har inget intresse i det”, skriver AFD-parlamentarikern Götz Frömming på X.
Putin vill skrämma
Den tyska regeringen uppger att de har konkreta bevis på rysk inblandning i Leipzig, men har inte offentliggjort dem. Tyska medier har rapporterat att en ryss med lettiskt pass och en belarusier med ryskt pass identifierats.
Den ryska statsvetaren Jekaterina Schulmann, som lever i exil i Berlin, uppfattar att Putin tror att européer ska skrämmas från att stötta Ukraina – men säger att attackerna kan få motsatt effekt:
– De trodde även att de kunde få ukrainarna att kapitulera genom att skrämma dem, säger hon till SvD.
Enligt inrikesminister Alexander Dobrint kan attentatet ha utförts av så kallade amatöragenter, som saknar utbildning och värvas enbart för uppgiften.
Även BSW-politikern Alexander King är skeptisk.
– Först och främst känner vi inte till bevisen i Leipzig. För det andra har det ena inte med det andra att göra. Även om det vore så att Ryssland låg bakom, vore det fel att stänga en kulturinstitution.
Franska inrikesministeriet hävdar att huset används för spioneri?
– Det måste man följa upp. Men man kan prata med verksamhetsledarna i Ryska huset. Du måste inte stänga ner det. Om det visar sig att det är en spioncentral kan man stänga det.
Han var själv på besök i Ryska huset för ett par månader sedan.
– Det fanns väldigt intressanta utställningar, till exempel om ryssar som gjorde motstånd mot nazisterna i Berlin på 1930-talet.
”Statssponsrad terrorism”
Den senaste tiden har antalet misstänkta hybridattacker mot Europa ökat. I tisdags detonerade en sprängladdning vid ett kraftverk i Brandenburg. Dagen efter hittade polisen sprängmedel i närheten av ett annat kraftverk i västra Tyskland. Enligt inrikesminister Alexander Dobrindt var incidenten i Leipzig en del av ett större mönster.
I Polen och Baltikum har det också skett flera drönarincidenter, och Säpo har varnat för ett ökat hybridhot i Sverige. Svenska myndigheter har även länge försökt utrymma ett misstänkt ryskt spionhus på Lidingö, men Moskva framhärdar att de boende har diplomatisk immunitet.
Utpekandet av Ryssland kom samtidigt som EU:s utrikesministrar träffades i Irland. Efter mötet uttalade sig både Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard och EU:s utrikeschef Kaja Kallas om Rysslands skuld.
– Drönarna är statssponsrad terrorism, säger Kallas till Politico.
Det finns kopplingar till tidigare fall. Samma dna hittades efter incidenten i augusti som efter att en brandbomb detonerat på samma flygplats sommaren 2024. Då pekades Kreml inte ut.
Tysklands regering sa att de ska söka unionens stöd för hårdare sanktioner, och enligt Kaja Kallas planeras över 1600 motåtgärder mot det ryska ”miltärindustriella komplexet”.
Snart ska även Bundesnachrichtendienst få nya befogenheter. Från januari 2027 ska underrättelsetjänsten bland annat få utföra attentat på främmande mark.
Det har spekulerats länge i att Ryska huset ska stängas. Redan tidigare i år har flera politiker och opinionsbildare krävt det. Regeringen har dock avvaktat, eftersom Kreml då lär stänga Goetheinstitutet i Moskva. Det planerar ryssarna nu att göra.