Fungerande kollektivtrafik är en viktig del av ett hållbart, tillgängligt och fungerande samhälle. Ändå saknar många som bor utanför större orter realistiska möjligheter att använda kollektivtrafiken i sin vardag. Bussarna går för sällan eller inte alls.
En lösning kan vara en kommunal flotta av elbussar i rätt storlek som kan utnyttjas för både traditionell ”tidtabellstrafik” och anropsstyrd trafik, som täcker de delar av kommunen som saknar busslinjer. Bussarna kan också användas för skolskjutsar och skolutflykter. På kvällar och helger kan de lånas ut till idrottsföreningar i stället för att föräldrar kör barnen ett och ett. Kulturskolan och ideella föreningar kan använda bussarna och de kan naturligtvis också utnyttjas för färdtjänst. Om det blir kris eller krig kan kommunen på egen hand ordna nödvändiga transporter.
Det är ett problem att dagens kollektivtrafik är uppbyggd på samma sätt som för flera decennier sedan, med fasta linjer och fasta tidtabeller. Den regionala trafiken, de kommunala skolskjutsarna, färdtjänsten och inte minst alla resor som människor gör inom en kommun planeras var för sig. Nya, smartare lösningar behövs. På sistone har vissa försök med anropsstyrd trafik gjorts, till exempel Skåneflex, där resenärer kan boka mindre bussar via app eller telefon i stället för att resa med fasta linjer och tidtabeller. Men fortfarande ska regionen lösa en kommunal utmaning.
Framtidens kollektivtrafik behöver utformas efter människors behov, inte efter vem som har ansvar för den. Kommunerna känner de lokala förutsättningarna bättre än regionen och därför är det rimligt att låta kommunerna utforma trafiken inom de egna gränserna.
Bra kollektivtrafik är en förutsättning för att människor ska kunna bo och leva både i större orter och på landsbygden. Politiker och tjänstepersoner i kommunerna kan agera snabbt och göra justeringar när behoven förändras. Det kan handla om ett populärt idrotts- eller kulturevenemang, en företagsomställning eller en skola som justerar sin skoldag. Det är orimligt för regionen att hålla koll på allt sådant, men fullt rimligt för kommunen.
Skånetrafiken, Region Skånes kollektivtrafikförvaltning, styr i dag kollektivtrafiken med fokus på de stora pendlingsstråken. Det kan vara rationellt ur ett regionalt perspektiv, men leder också till att många kommuner får se bussturer dras in och linjer läggas ned med hänvisning till att resandet är för lågt. Det som för Skånetrafiken kan framstå som en mindre viktig linje kan vara avgörande för utvecklingen i en kommundel.
Höganäs är särskilt lämpligt för att pröva ett upplägg där kommunen får ansvar för kollektivtrafiken inom den egna kommunen. Här finns både större och mindre byar, landsbygd och en centralt belägen huvudort. Avstånden är begränsade, med mindre än två mil mellan kommunens olika delar och centralorten. Flödena av människor och transporter är betydligt större under sommaren än under vintern, och det finns många evenemang och föreningar med transportbehov för olika grupper. Det gör Höganäs till en naturlig miljö för att testa nya lösningar som sedan kan inspirera andra delar av landet.
I praktiken skulle Skånetrafiken kunna ansvara för resorna mellan Höganäs och Helsingborg eller Ängelholm, medan kommunen ansvarar för resorna inom kommunen. De pengar som Skånetrafiken då frigör genom att lägga ned busslinjer skulle kunna föras över till Höganäs för att bygga upp den lokala trafiken.
För invånarna är det inte viktigt vilken organisation som ansvarar för transporten. Det viktiga är att det finns ett enkelt, tillgängligt och pålitligt sätt att resa. För Höganäs kommun är det inte principiellt viktigt att ha ansvar för kollektivtrafik, men kommunen kan bidra till att lösa lokala utmaningar.
Om bilberoendet ska minska, landsbygden stärkas och resurserna användas smartare, krävs mod att tänka nytt. Låt Höganäs bli platsen där framtidens kollektivtrafik prövas i praktiken.
SKRIBENTEN
Johan Ingvarson (MP), kommunalråd i Höganäs
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.