Genomgången: Detta är Parisa Liljestrands fyra år
Efter fyra år vid makten har hon kallats både systemskiftare och ointresserad av kultur. I Kulturnyheterna special: Kulturvalet 2026 sammanfattas Parisas första mandatperiod.
Parisa Liljestrands 4 år vid makten
Parisa Liljestrand tillträdde som kulturminister i oktober 2022, 39 år gammal. Nu är hon 43 och har genomfört sin första mandatperiod. Vad har hänt under de här fyra åren?
2022: Tillträder och sätter riktningen
•Parisa Liljestrand klev in som ett okänt namn i rikspolitiken. Hon kom från att vara kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Vallentuna. Innan det hade hon jobbat som lärare och rektor.
•Tidösamarbetet hade en kulturkanon som ett
centralt kulturpolitiskt projekt. Liljestrand fick ansvar för att genomföra det.
•Hennes första månader präglades också av uppmärksammade uttalanden om sin litteraturvetenskapliga bakgrund och att hon kallade filmregissören Ruben Östlund för en ”fantastisk författare”.
2023: lägger sin första budget
•Regeringen lade en återhållsam kulturbudget för 2024 på cirka 9,07 miljarder kronor. Flera kulturinstitutioner fick realt sett mindre pengar. Operans anslag sänktes exempelvis med 6 miljoner.
•Samtidigt förlängdes satsningen på kulturskolan med 100 miljoner kronor per år till 2026 och Giron Sámi Teáhter fick höjt anslag.
•Parisa Liljestrand drev också frågan om att minska eller effektivisera antalet myndigheter och institutioner under Kulturdepartementet.
2024: kulturkanon och mer moderat kulturpolitik
•Regeringen tillsatte den nationella kulturkanonkommittén, med Lars Trägårdh som ordförande. Arbetet startade i mars 2024.
•Hon drev samtidigt en linje om att kulturen inte enbart ska finansieras med offentliga bidrag, utan också få in mer pengar från näringsliv och privata aktörer.
•Regeringen tillsatte en filmutredning för att se hur svensk film ska finansieras i framtiden.
2025: Filmbråk och privat finansiering
•Liljestrand hamnade i en öppen konflikt med delar av filmbranschen efter sitt tal vid Göteborgs filmfestival i januari. Hon markerade att hon inte såg politikens roll som att vara kulturbranschens ”bästa kompis”.
• Filmutredningen färdig. Den föreslog bland annat sänkt biomoms, en ny filmfond på runt 300 miljoner och streamingskatt.
•Det blev klart att Kungliga operahuset i Stockholm skulle få en stor renovering och en andra scen med hjälp av privata donationer. ”Ett monument över vad det offentliga och privata kan åstadkomma tillsammans” sa Liljestrand då.
•Kulturkanonen presenterades i september 2025. Den innehöll bland annat Pippi Långstrump, Strindberg och Utvandrarna.
•Kulturbudgeten för 2026 landade på 9,6 miljarder kronor, vilket motsvarade 0,62 procent av statsbudgeten – den lägsta andelen sedan 2000.
2026: Svag filmproposition
•Regeringen presenterade den nya filmpolitiken i juni. Den innehöll ingen streamingskatt. Det blev inte heller någon ny filmfond på 300 miljoner eller någon sänkning av biomomsen.
•I stället betonades bland annat publikfokus, kommersiellt genomslag och färre filmpolitiska mål.
•Regeringen har också fortsatt linjen med ökad privat finansiering av kulturen. Liljestrand tog emot en utredning som bland annat föreslog ett investeringsprogram för att öka privat finansiering.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.