Klimatförändringarnas påverkan på den europeiska folkhälsan blir alltmer påtaglig, enligt Lancet Countdown on health and climate change 2026. År 2024 var den varmaste sommaren som uppmätts, vilket ledde till att över 60 000 människor dog i Europa av värmerelaterade komplikationer. Prognoserna visar att värmerelaterade dödsfall kan öka kraftigt fram till 2050. Yrkesgrupper inom exempelvis jordbruk och byggsektor utsätts också alltmer för värmestress och andra hälsorisker.
Förändrade temperatur-, nederbörds- och atmosfäriska mönster ökar risken för torka. Under det senaste decenniet har 2/3 av Europas regioner upplevt extrem till exceptionell sommartorka. Det kan driva upp priserna på frukt, grödor och grönsaker och göra en hälsosam kost mindre tillgänglig, vilket i sin tur kan bidra till ökad hjärt-kärlsjuklighet.
Klimatförändringarna ökar dessutom frekvensen och intensiteten av skogsbränder. Röken leder till ökad sjuklighet och dödlighet både på kort och lång sikt. Stigande temperaturer gynnar även spridningen av infektionssjukdomar. Myggburna virus som dengue, chikungunya, West Nile och zika ökar i Europa. Risken för denguefeber har exempelvis fyrdubblats jämfört med perioden 1981–2010. Varmare hav gör samtidigt att vibriobakterier har ökat med 50 procent i våra kustområden, vilket kan orsaka allt från hudinfektioner och magsjuka till blodförgiftning (badsårsfeber).
Vissa befolkningsgrupper och regioner är betydligt mer sårbara för extrema väderhändelser
Klimatförändringarnas effekter är ojämnt fördelade. Vissa befolkningsgrupper och regioner är betydligt mer sårbara för extrema väderhändelser. Sverige och EU behöver därför stärka beredskapen och bygga motståndskraft, med särskilt fokus på de grupper och områden som drabbas hårdast.
Parker och träd kan minska exponeringen för värme och luftföroreningar och samtidigt gynna biologisk mångfald. Men Europas grönområden ökade bara med tre procent mellan 2000 och 2024, och ekonomiskt utsatta områden har sämre tillgång till grönska.
Samtidigt behöver andelen förnybar energi nästan fördubblas för att EU ska nå målet om 42,5 procent av energiförbrukningen från förnybara källor senast 2030. Omställningen har redan gett stora hälsovinster: luftföroreningsrelaterade dödsfall från energisektorn har minskat med 84 procent sedan 2000 och inom transportsektorn med 58 procent.
Ökade persontransporter
Transportsektorn är dock den enda sektor som ökat sina växthusgasutsläpp sedan 1990 och stod 2022 för 29 procent av EU-ländernas utsläpp, främst på grund av ökade persontransporter. Samtidigt uppgick fossila subventioner till 444 miljarder euro 2023 – 3,3 gånger mer än 2016 – trots Europas åtagande att fasa ut dem senast 2025.
Lancet-rapporten varnar för att politisk reträtt från klimatåtgärder riskerar tidigare framsteg och därmed människors hälsa och överlevnad. Trots detta är kopplingen mellan klimat och hälsa fortfarande förvånansvärt svag i den politiska debatten.
Eurobarometerdata från 2005–2024 visar att den europeiska allmänhetens förståelse för sambandet mellan klimatförändringar och hälsa fortfarande är låg. Även bland politiker och beslutsfattare är kopplingen ofta frånvarande i riksdagsdebatter, partikommunikation och sociala medier. Medier och företag använder dessutom hälsoperspektivet otillräckligt. Därmed missar vi ett viktigt sätt att skapa engagemang och stöd för snabbare klimatåtgärder.
Uppmaning till handling
De framsteg som gjorts i Europa får inte tas för givna. Förnyat politiskt engagemang är avgörande för att skydda människors hälsa. Lancet-rapporten är därför en tydlig uppmaning till handling. Klimatförändringarnas konsekvenser för folkhälsan blir allt tydligare och hotar tidigare framsteg.
Läkare för miljön kräver att våra politiker tar forskningen på allvar och vänder trenden med minskande klimatsatsningar. Klimatfrågan måste upp på agendan inför valet. Väljarna har rätt att veta hur partiernas klimatpolitik påverkar vår hälsa – nu och i framtiden. Det är allas vår framtid som står på spel. Låt oss ta steget från ord till handling – gör oss och andra organisationer sällskap i klimatmarschen den 6 september i Göteborg.
Läkare för miljön Sverige
Ingrid Mobacke, ordförande
Daniel Novak, vice ordförande
Carl-Gustaf Elinder
Clara Kihlborg
Charlotte Höög
Maria Wolodarski
Ida Persson Cofina
Anders Höög
Andreas Vilhelmsson
Klas Ytterbrink Nordenskiöld