Därför har Nato inte kallats in efter Leipzig-attacken
Experterna: Artikel fyra inte aktuellt • ”Upp till Tyskland”
・Uppdaterad:
Flera europeiska Natoländer står fortsatt bakom Tyskland efter drönarattacken i Leipzig.
Trots det är det osannolikt att Nato dras in, menar experter.
– Formellt sett så är det inte en Natofråga förrän Tyskland ber om förhandlingar i linje med artikel fyra, säger Johan Wennström, forskare vid Försvarshögskolan.
Tyskland har anklagat Ryssland för att ligga bakom drönarattacken i Leipzig och flera europeiska Natoländer står bakom anklagelserna.
Ännu har Nato inte dragits in, trots att Natochefen officiellt uttalat sitt stöd till Tyskland.
I slutändan är det upp till Tyskland om artikel fyra ska åberopas, vilket innebär att Natoländerna kallas till säkerhetssamtal. Något som endast hänt sju gånger tidigare.
Johan Wennström, forskare på Försvarshögskolan, menar att det i dagsläget är osannolikt att Nato kommer dras in i konflikten.
– Jag tror att det ligger i allas intresse att minska risken för en väpnad konfrontation. Det tror jag alla Nato-regeringar vill undvika, säger han.
Han menar vidare att Natoländer vill använda artikel fyra sparsamt för att inte vattna ur dess effekt.
Eskalering kan ske
Tyskland och övriga länder som anklagat Ryssland för hybridattacken kommer behöva markera mot angreppet ytterligare, menar Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Det hela beror dock på hur Ryssland svarar från officiellt håll.
Hur markeringen ska se ut är oklart. Det är även oklart hur effektiv markeringen faktisk skulle vara.
Ulf Bjereld menar däremot att ekonomiska- och diplomatiska sanktioner är att förvänta sig framöver.
– Man ska komma ihåg att man har ju redan använt det vapnet ganska långt, så frågan är hur mycket mer man kan sanktionera Ryssland, säger han.
Vad krävs för artikel fyra och fem?
För att artikel fyra ska åberopas krävs ytterligare upptrappningar, menar båda experterna.
– Om Ryssland, trots utpekandet, inte upphör med hybridattacker i framtiden, då kan det ju som ett nästa steg vara aktuellt för Tyskland att åberopa artikel fyra, säger Wennström.
Nästa eskalering, efter det, är att åberopa artikel fem, som innebär att övriga medlemsländer ska hjälpa till om ett Natoland utsätts för en väpnad attack. Det skulle krävas en rejäl eskalering som inte är sannolik just nu, menar Ulf Bjereld.
Artikel fem har endast åberopats en gång i historien. Det var i samband med terrorangreppet i USA den elfte september 2001.
– Det hade fört upp det hela till en ytterligare nivå. Då hade det ju handlat om nästan ett militärt angrepp på tyskt territorium. Det hade funnits en större realism i att åberopa artikel fyra, säger han.