I tre och ett halvt år höll Eric Roy sin bukspottkörtelcancer dold för nästan alla.
Två månader efter hans död pratar änkan Loetitia Roy för första gången öppet om fotbollstränarens sista tid.
– När han gick bort var det en lättnad för honom, men också för oss. Jag hade inte sovit ordentligt på en hel månad, säger Roy till Le Parisien.
Samtidigt som Eric Roy kämpade mot sjukdomen hade han framgångsrika säsonger som tränare för Ligue 1-klubben Brest.
Gick in bakvägen på sjukhuset
Det var inte många som visste att han hade cancer.
Roy berättade inte ens för sina spelare. I klubben var det bara ordföranden, sportchefen och läkaren som fick veta. Det innebar en hel del utmaningar att försöka dölja att han var sjuk.
Inför cellgiftsbehandlingarna gick han in via undanskymda ingångar på baksidan av sjukhuset. För att dölja ett möjligt håravfall började han bära keps. Och i tre dagar efter cellgiftsbehandlingen bar han en infusionspump under jackan på träningarna.
”Är han dum i huvudet?”
Det var jobbigt för Loetitia Roy att hela tiden behöva ljuga när andra tyckte att Eric såg trött ut. Hon minns också en händelse extra mycket.
– I en av de första matcherna efter att cancern upptäckts hamnade han i bråk med Lille-tränaren Paulo Fonseca. Problemet var att hans ryggrad var väldigt skör just då och ett slag eller en stöt i ryggen hade kunnat göra honom förlamad. Jag satt på läktaren och tänkte: ”Är han dum i huvudet eller?”, säger Loetitia Roy.
Under sin tränarkarriär hade Eric Roy huvudansvaret för Stade i 143 matcher och Nice i 70 matcher.
Som spelare var han en defensiv mittfältare med 349 Ligue 1-matcher för bland annat Nice, Lyon och Marseille samt 27 Premier League-matcher för Sunderland.