De fem länderna har sedan några månader fört samtal med länder utanför EU som kan stå värdar för ”återvändandehubbar” eller ”deportationsläger” dit migranter med utvisningsbesked kan skickas.
Enligt tyska tidningen Der Spiegel pågår konkreta förhandlingar mellan Rwanda och de fem EU-länderna, vilket också bekräftas av Rwandas regering. För den grekiska dagstidningen Kathimerini uppger diplomater att EU-länderna även är nära ett avtal med Uganda.
Medieuppgifterna har lett till kritik från bland andra människorättsorganisationen Amnesty International som skriver att både Uganda och Rwanda har ”en fruktansvärd historia vad gäller mänskliga rättigheter”.
Det var i juni som EU:s lagstiftare kom överens om återvändandedirektivet – en lag som bland annat tillåter länderna att sluta avtal med länder utanför unionen för att kunna utvisa personer dit, även om de saknar anknytning till landet.
Bara knappt en tredjedel av dem som sökt asyl i ett EU-land och fått avslag lämnar sedan unionen, enligt statistikbyrån Eurostat. I stället blir många av dem som stannar kvar en del av skuggsamhället.
Återvändandedirektivet har ännu inte antagits formellt – det väntas ske senare i höst – men redan är arbetet med att sluta sådana avtal i full gång.
Danmark och de övriga fyra länderna utgör en kärntrupp i EU. Många fler länder, däribland Sverige, säger sig vara positivt inställda till själva idén.
Enligt den danska regeringen är projektet nu i en ”avgörande fas” och de fem ministrarna kommer att diskutera ”konkreta steg” på mötet i Köpenhamn på fredagen.
Danska regeringskällor uppger för DN att det ännu inte finns några färdiga avtal, men att ett pilotprojekt troligen kommer att lanseras nästa år.
Tidigare försök från europeiska länder att sätta upp asylläger i andra delar av världen har misslyckats.
Storbritannien, under den förra Tory-regeringen, slöt 2022 ett avtal med Rwanda om att skicka migranter dit. Det ogillades av brittiska högsta domstolen eftersom Rwanda inte ansågs tillräckligt säkert. Den sittande Labour-regeringen skrotade därför planen, som kostat flera miljarder kronor utan något resultat.
Italien öppnade 2024 ett asylcenter i Albanien för migranter som stoppats eller räddats i Medelhavet och som inte antogs ha asylskäl.
Upplägget mötte juridiska invändningar. Därför har sedan i fjol det italienska asylcentret blivit ett deportationsläger för de personer som fått ett utvisningsbeslut som inte har kunnat verkställas.
Det är den italienska modellen som de fem EU-länderna nu utgår ifrån.