Det ser tämligen oansenligt ut där det ligger vid kaj i det ryska gruvsamhället Barentsburg på Spetsbergen i Svalbard.
Artikeln i korthet
Norge har beslagtagit ryska forskningsfartyget Professor Molchanov.
Bakom ligger ett miljardkrav från ett ukrainskt statligt företag kopplat till förluster efter Krims annektering av Ryssland 2014.
Ryssland rasar – och experter varnar för farlig eskalering nära Nato.
Men forskningsfartyget ”Professor Molchanov” har hamnat på högsta politiska nivå i Moskvas relation till Norge.
Rysslands ambassadör i Norge, Nikolaj Kortjunov, meddelade under torsdagen att de kommer att kräva att domstolen gör en ny prövning i ärendet.
– Det faktum att detta beslut fattades precis innan ”Professor Molchanov” anlöpte Spetsbergen, och att det offentliggjordes just medan fartyget låg i Barentsburg, tyder uppenbarligen på att denna handling var samordnad och förhandsplanerad, säger han i en skriftlig kommentar till det norska tv-bolaget NRK.
Vidare har Moskva signalerat att en rysk protest är att vänta.
Norges ambassadör i Moskva, Heidi Olufsen, var på torsdagseftermiddagen kallad till det ryska utrikesdepartementet med anledning av fartygsbeslaget på Svalbard.
Fakta Svalbard
Status: Norsk ögrupp i Arktis som styrs av en sysselmester (guvernör).
Befolkning: Cirka 2 900 invånare, inklusive en betydande rysk befolkning i gruvorten Barentsburg.
Svalbardtraktaten: Ett fördrag från 1920 som ger Norge suveränitet, men tillåter medborgare från signatärstater inklusive bland annat Ryssland och Sverige att bedriva näringsverksamhet.
Demilitarisering: Enligt traktaten ska ögruppen vara demilitariserad och fri från permanenta militära baser.
Om den ryska vreden stannar vid ord är oklart, trots rasande kommentarer från både Rysslands president Vladimir Putin och företrädare för det ryska utrikesdepartementet.
Bakgrunden till beslaget av det ryskflaggade forskningsfartyget ”Professor Molchanov” är ett beslut i Nord-Troms tingsrätt, som togs efter en begäran från det statliga ukrainska energibolaget Naftogaz.
Bolaget begär att fartyget ska tas i beslag för att driva in ett skadestånd på 4,22 miljarder dollar från Ryssland. Skadeståndet dömdes ut av en internationell domstol som kompensation för Rysslands olagliga konfiskering av bolagets tillgångar vid den olagliga annekteringen av Krim 2014.
Norska regeringen skjuter ifrån sig fallet
Norska myndigheter och regeringen har skjutit ifrån sig hela fallet med hänvisning till att det är ett domstolsärende.
– Den norska staten är alltså inte en part, men det hindrar inte Ryssland från att använda det som en förevändning. Jag kan tänka mig att de redan är på väg att göra en stor sak av detta, säger Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Vad menar du med ”en stor sak”?
– Att de framställer det som oacceptabelt och intolerabelt. I värsta fall kan man tänka sig ett ingripande för att ta tillbaka fartyget. Genom att kalla det piratverksamhet har man öppnat dörren för en sådan reaktion.
Även om beslaget av det ryska fartyget är en juridisk åtgärd från en norsk domstol, ger händelsen Ryssland en politisk förevändning att agera, menar Niklas Granholm. Genom att kalla det för ”piratverksamhet” skapar Kreml en motivering för eventuella motåtgärder.
Det skulle då kunna ske med våld för att frita fartyget.
Utmana Nato?
Ibland talar man om fyra strategiska platser: Svalbard, Suwalki-korridoren, Narva och Gotland, där Ryssland skulle kunna utmana Nato. Hur ska man se på det nuvarande läget på Svalbard där det ryska fartyget har tagits i beslag?
– Grundprincipen är att Svalbard styrs av Svalbardtraktaten från 1920. Den ger Norge suveränitet, men alla signatärstater får rätt att bedriva ekonomisk verksamhet som fiske, jakt och gruvdrift. De måste dock följa de norska lagar som Sysselmesteren, Norges högsta representant, upprätthåller, säger Niklas Granholm.