Kriget i Gaza har försvunnit från rubrikerna efter nästan ett år av skör vapenvila.
Men Carl Skau, östgöten som leder FN:s livsmedelsprogram World food programme (WFP), är tydlig med sin varning:
– Det är väldigt fragilt. Det är inte så att det finns några reserver. Låt säga att vi under två–tre veckor inte kommer in med vår hjälp. Då skulle läget vara akut igen, säger han när Aftonbladet möter honom på Utrikesdepartementet i centrala Stockholm, dit han kommit för att ta emot 200 miljoner kronor i nytt stöd från svenska regeringen.
Förvisso råder inte längre svält.
Men det beror enbart på att WFP levererar mat till befolkningen varje månad och har gjort det sedan december förra året.
”Hopplös situation”
– Det akuta hungerläget som vi hade för ett år sedan har hanterats. Men det är fortfarande en hopplös situation, säger han.
Israels återkommande beslut, senast under våren 2025, att helt stoppa all nödhjälp till Gaza var en av anledningarna till att det FN-stödda organet IPC konstaterade svält i delar av Gaza i augusti 2025.
När läget nu förbättrats behöver Gaza byggas upp långsiktigt, säger Carl Skau.
– Det finns ingen form av lokal marknad, matsystem eller matproduktion. Det sker heller inga framsteg vad gäller vatten och sanitet.
Material som behöver användas för återuppbyggnad kommer inte in. Israels försvarsdepartement hindrar införsel av varor och material som riskerar att användas av Hamas som vapen. Fenomenet kallas ”dual use”, och har kritiserats återkommande, även av Sverige.
Börjat förlora hopp
Att leva en längre tid med nödhjälp, i ett totalförstört område, som dessutom fortfarande bombas då och då av Israels militär, påverkar människor, säger Skau. Glädjen och förväntningarna efter vapenvilan är som bortblåst. Löften om återuppbyggnad, och Trumps fredsplan, har till stor del varit tomma ord.
– Nu har människor börjat förlora hopp, sammanfattar Skau.
Det han vill se nu, och där det nya svenska stödet skulle kunna göra nytta eftersom det är utformat som ett så kallat flexibelt stöd, är att kommersiella aktörer tillåts i Gaza.
– Då kan vi komma in med cash och starta någon form av lokalt matsystem. Det ger en värdighet tillbaka till människor, att de själva kan bestämma. Dels gör det att människor mår bättre, men det är också mycket billigare.
WFP:s operation för att mätta två miljoner palestinier i Gaza kostar cirka 108 miljoner dollar varje månad.
– Det är inte hållbart. Därför måste vi få in kommersiella aktörer, så att vi kan bedriva ett mycket mer effektivt bistånd.
Pekar åt motsatt håll
Får organisationen också börja ta in material så att vatten- och avloppssystem kan repareras och robusta hem kan byggas skulle det göra stor skillnad.
Men för allt detta behövs ett israeliskt godkännande.
Och de politiska signalerna från Israel pekar snarare åt motsatt håll.
Inför det israeliska parlamentsvalet i slutet av oktober har bland annat säkerhetsministern Itamar Ben-Gvir poserat framför en avrättningsplats för palestinier, och premiärminister Netanyahu har avfärdat den senast presenterade fredsplanen för Gaza.
Det nya politiska styret har inte släppts in i Gaza, och klaner och miliser – öppet stöttade av Israel – försöker ta makt, rapporterar israeliska medier.
Samtidigt har den yta som Israel tagit kontroll över i Gaza blivit större och större, något som bland annat FN:s barnfond Unicef märkte av i april, när två personer som skulle förse Gazabor med vatten sköts ihjäl.
Carl Skau säger att WFP har tillgång till nästan alla två miljoner flyktingar i Gaza.
Så ser det inte ut i alla delar av världen.
Det för oss vidare till hur WFP arbetar runt om i världen. Flexibelt är nyckelordet.
Sverige som positivt exempel
Som vid flodvågskatastrofen nyligen i Nepal.
– Där hade vi team snabbt på plats, och hyrde små pickuper, som är det enda man kommer fram med. Ett team i Bangkok har åkt in med kommunikationsutrustning eftersom den är helt satt ur spel, säger Skau.
Så har man också jobbat i Sudan, där samtliga stridande parter bedöms ha begått krigsbrott.
– Vi har hittat vägar med privata aktörer för att få in mat, när vi inte haft givare som varit redo att investera direkt i projekt. Då har vi kunnat använda sådant här flexibelt stöd. När vi kan visa att det funkar så kommer länder som USA och Storbritannien in och vill finansiera.
Carl Skau har flera gånger, senast i sitt sommarprat 2026, tryckt på paradoxen i att de humanitära behoven ökar samtidigt som länder minskar sitt bistånd. USA och flera europeiska länder har fått tydlig kritik. Sveriges regering har kritiserats av hjälporganisationer och den politiska oppositionen för att man vill ställa om från långsiktigt bistånd, som handlar om just det Carl Skau vill se i exempelvis Gaza, till förmån för akut bistånd.
Men i vår intervju lyfter Skau Sverige som ett positivt exempel.
– Sverige, vad gäller WFP, har gått mot strömmen och är i år tillsammans med Japan de enda två givarna som ökar biståndet. Det sänder en viktig signal.