Värmeböljor som den vi upplever just nu blir allt vanligare i takt med att jordens medeltemperatur stiger.
Men de största kostnaderna handlar inte om skogsbränder, solkurvor eller översvämningar. De uppstår när människor arbetar långsammare, fattar sämre beslut och producerar mindre. Det är kostnader som är betydligt svårare att upptäcka och mäta.
– Om produktiviteten går ner blir kostnaderna enorma, säger Karin Lundgren Kownacki, som har forskat om hur värmestress påverkar arbetslivet. I dag är hon sakkunnig vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI.
Den bilden delas av kreditvärderingsinstitutet Moody's. I en analys bedömer institutet att värmeböljor redan i dag kostar motsvarande omkring en procent av världens BNP genom bland annat produktionsbortfall, störningar i näringslivet och ökade hälsokostnader.
Ju längre en värmebölja varar, desto större blir de ekonomiska konsekvenserna. Exakta belopp är svåra att beräkna eftersom produktionsförluster påverkas av bland annat temperatur, luftfuktighet och vilken typ av arbete som utförs.
Men enligt Karin Lundgren Kownacki kan de ekonomiska konsekvenserna av en längre värmebölja uppgå till mycket stora belopp, från miljoner till miljarder kronor bara i Skåne, beroende på hur omfattande produktionsbortfallet blir.
– Det är stora summor, miljoner, miljarder, säger Karin Lundgren Kownacki.
För Skåne är frågan särskilt aktuell. Södra Sverige drabbas oftare av höga temperaturer än de norra delarna av landet. Samtidigt är många sysselsatta inom bygg och jordbruk och andra verksamheter där arbetet inte kan flyttas in i luftkonditionerade lokaler.
Men det är inte bara byggarbetare eller lantbrukare som påverkas. Även kontorsanställda får svårare att prestera när arbetsmiljön blir för varm eller när nattsömnen störs av höga temperaturer. Det är viktigt att vi vistas i en miljö med behagliga temperaturer.
– Termisk komfort är jätteviktig för produktiviteten. Man vill bara bort från värmen och återhämta sig, säger Karin Lundgren Kownacki.
Sverige är dessutom dåligt förberett för ett varmare klimat. Många arbetsplatser saknar fortfarande rutiner för hur arbetet ska organiseras när temperaturen stiger.
– Vi har inte den historien. Medvetenheten är låg och många arbetsplatser saknar handlingsplaner för hur arbetet ska anpassas när det blir väldigt varmt, säger hon.
Arbetsgivarorganisationen Almega samlar nio arbetsgivarförbund, allt från järnvägs- och tågföretag till vårdföretag och andra tjänsteföretag.
Hedda Mann är chef för Almegas arbetsgivarservice och biträdande chefsjurist. Hon bekräftar bilden av att värmeböljor kan leda till produktionsbortfall, men poängterar att olika branscher påverkas olika mycket.
– De som arbetar utomhus påverkas naturligtvis mer än de som sitter på ett kontor med luftkonditionering, säger hon.
Hur stora kostnader värmeböljor kan orsaka, vågar hon inte sia om, men till exempel kan en varm arbetsmiljö leda till fler pauser, vilket gör att produktionen går ner. Värme kan också orsaka trötthet och öka risken för olyckor.
– Det är viktigt att arbetsgivare ger de anställda så bra förutsättningar som möjligt att göra sitt jobb.