Med ett övertag för det rödgröna blocket tio dagar före valet, har debatten om Socialdemokraternas förslag på en ny bankskatt tagit fart.
Moderaterna har tagit upp den kastade handsken – och döpt om den föreslagna bankskatten till bolåneskatten. Logiken är att en skatt på bankernas räntevinster till stor del kommer vältras över på bolånekunderna.
Det har i sin tur tillbakavisats av S-ledaren Magdalena Andersson, bland annat under Expressens valdebatt i mitten på augusti.
– Svenska bolånekunder ska få en återbetalning, sade Magdalena Andersson då.
På Socialdemokraternas webbsida, under rubriken Fakta om bankskatt och bolåneskatt, berättar man om syftet med den föreslagna skatten:
”Det är en tillfällig skatt på storbankernas övervinster – inte på vanliga hushåll. Vi vill pressa bankerna att minska dina räntekostnader.”
”Vi vill pressa bankerna”
Men mycket är fortfarande oklart: Om det exempelvis endast blir ”storbankerna” som drabbas av bankskatten är ännu inte bestämt. Inte heller var man i så fall skulle dra gränsen för vad som är en storbank.
”Det är svårt att veta vilka kreditinstitut som kommer att omfattas, det vill säga träffas av skatten, eftersom vi inte vet hur skatten ska utformas”, skriver statliga SBAB:s presschef Catharina Henriksson i ett mejl till SvD.
SvD har även kontaktat ett antal av nischaktörerna på bolånemarknaden, men ingen har kunnat svara på frågan om de kommer omfattas av bankskatten.
Just statliga SBAB ska dessutom få en särskild roll som garant för att den nya skatten inte förs vidare till bolånekunderna, med en uttalad roll som prispressare på bolånemarknaden.
”Kan vara subvention”
Även här kan det finnas en osäkerhet huruvida det går att använda ett statligt företag på det sättet. Socialdemokraterna vill sänka kravet på SBAB:s vinst (avkastning på eget kapital), vilket skulle kunna tolkas som en subvention eller ett stöd som faller under EU:s statsstödsregler, säger Göran Grén på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.
– Om en stat inom EU gynnar en viss aktör, då kan man vänta sig att de företag som drabbas driver en talan till EU-kommissionen.
Och vem skulle kunna vara drabbad i det här fallet?
– Någon av SBAB:s konkurrenter i Sverige, säger Göran Grén.
Ett av de mer kontroversiella dragen i förslaget om bankskatt är att Socialdemokraterna lovar att en bankskatt inte ska vältras över på kunderna, samtidigt som man menar att bankernas ”övervinster” beror på bristande konkurrens.
– Om man antar att de här aktörerna har prissättningsmakt, det vill säga att de verkar på en oligopolmarknad med bristande konkurrens, då är det väl ännu troligare att det faktiskt sker en övervältring till kunden, säger Roine Vestman, professor i ekonomi vid Stockholms universitet.
Bankerna är kritiska
Bankerna är som väntat kritiska mot förslaget. I en debatt i P1 Morgon på onsdagen sade Bankföreningens vd Hans Lindberg att en bankskatt, enligt föreningens egen beräkning, i snitt skulle kunna innebära en höjning av bolåneräntorna på 0,2-0,3 procentenheter.
Han säger till SvD att effekten på boräntan kan bli mer begränsad om den nya skatten träffar de större bankerna, men inte de mindre aktörerna på bolånemarknaden.
– Om de singlar ut storbankerna kommer du att få höra mig prata om påtagliga ränteuppgångar för småföretagen snarare än för bolånekunderna. Det blir en förskjutning, säger Hans Lindberg.
Han tillägger att han anser att en skatt med en sådan konstruktion skulle vara olaglig.
Socialdemokraterna har svårt att redogöra för detaljer i förslaget om en bankskatt och säger att det kommer behöva utredas vidare, vid en eventuell valseger.
”Självklart måste en beskattningsmodell utredas innan den implementeras och vi behöver regeringskansliets kapacitet för en eventuell utformning, i syfte att se till att skatten skulle få önskad effekt”, säger Mirjam Kontio, pressekreterare hos Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Mikael Damberg.