Norrmännens VM-fest började redan i träningslandskampen mot Sverige i Oslo i maj. I den första halvleken började publiken ro.
Sedan dess har det eskalerat. När VM drog i gång och efter två segrar och säkrad avancemang har ro-ramsan tagit över mästerskapet.
Norrmännen har rott i flygplan, rulltrappor och på stortinget – Norges motsvarighet till riksdagen. Efter segern mot Senegal firade spelartruppen, ledda av kapten Martin Ødegaard med den norska läktaren – med att ro.
– Det har blivit en väldigt stor grej, och spelarna tycker det är väldigt häftigt. När man ror både framför slottet i Oslo och på Times Square så är det coolt. Spelarna har tagit emot det med öppna armar, säger journalisten Steffen Stenersen på den norska tidningen VG.
Hyllar firandet: ”Framgångsrikt”
Ro-firandet – och ramsan – har en historisk betydelse kopplat till vikingetiden. Arve Hjelseth, professor i idrottspsykologi vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU), menar att supportrar, särskilt i landslagssammanhang, brukar vara angelägna om att uttrycka sig med något som kännetecknar en nationell identitet.
– Det handlar ofta om stereotyper. Det finns exempelvis en del norrmän som har vikingahjälm när de åker utomlands för idrottsevenemang. Den här roritualen bygger på vikingamytologi – de rodde ju över haven på sina handels- och erövringståg, säger Arve Hjelseth och fortsätter:
– Supportrar vill gärna bli uppmärksammade, så på det sättet är detta i det här fallet mycket framgångsrikt.
Reagerar: ”Uttjatat”
Norge kan ställas mot Sverige i 16-delsfinal. De blågula spelarna hade inte så mycket till övers när de fick frågor om det norska firandet.
– Det är lite uttjatat, det känns som att de kör den så fort de får chansen, säger Elliot Stroud.
Men att fira på det sättet är inte särskilt norskt, menar professorn Arve Hjelseth.
– Det är eftersom Norge, och de som har följt landslaget vid de få mästerskapen som laget tidigare spelat, inte har varit strukturerade. Själva ro-rörelsen är alltså särpräglat norsk och det är inte så typiskt norskt att uppträda så kollektivt och samlat, åtminstone inte i landslagssammanhang.
Fakta: Läktarfenomen vi minns
+ Mexikanska vågen (La Ola): Den klassiska vågen som rör sig runt arenan när åskådare reser sig och sätter sig i sekvens. Den blev världsberömd under herrarnas fotbolls-VM 1986.
+ Islands ”Viking Clap” (Huh-ramsan): Blev internationellt uppmärksammad under EM 2016 i Frankrike. Går ut på att supportrarna börjar klappa långsamt och synkroniserat över huvudet samtidigt som de ropar ”Huh!”. Sedan ökar tempot. Fenomenet har kopierats av många andra supportergrupper.
+ Vuvuzelan: Många störde sig på den, men det går att inte att bortse från det faktum att det karakteristiska plastinstrumentet som dominerade under VM 2010 i Sydafrika skapade rubriker runt om i världen. Det konstant surrande ljudet blev ett av mästerskapets mest omtalade inslag.