I USA är det plånboken som avgör vilken vård du får. I delar av Europa är äldreomsorg något som till stor del sköts av döttrar mitt i livet och vill du välja skola får du betala ur egen ficka. Så är det inte i Sverige. Det svenska systemet där alla oavsett storlek på plånbok kan välja vård, skola och omsorg, är unikt och något som bör värnas och utvecklas.
De politiker som väljs i höst kommer att styra landet till 2030. En tid med snabbt åldrande befolkning, färre i arbetsför ålder och växande krav på försvar och infrastruktur. Det ställer exceptionella krav på välfärden och på de folkvalda.
Tyvärr har debatten fastnat i frågan om vem som driver verksamheterna på bekostnad av det som avgör om en sjuåring lär sig läsa, om en 85-åring får plats på äldreboende eller om en patient får vård i tid. De som nu vinner väljarnas förtroende har ett ansvar att förutsättningslöst ta tag i välfärdens verkliga problem.
Inom vården är köerna rekordlånga. Sedan 2021 har i snitt över 100 000 patienter väntat längre än vårdgarantins 90 dagar på en första kontakt med specialist. Trots att det finns ledig kapacitet hos privata vårdgivare. Samtidigt är svensk sjukvård förhållandevis kostsam och tar inte vara på teknikens möjligheter. De senaste havererade upphandlingarna av något så grundläggande som journalsystem är tydliga exempel på detta. De kostar skattebetalarna miljarder, skapar stress för professionen och riskerar patienters liv.
Inom äldreomsorgen saknas 50 000 medarbetare till 2030, samtidigt som bristen på äldreboenden är akut. Redan i dag väntar över 5 000 äldre på en plats längre än lagen tillåter. När kommunerna inte bygger i takt med behoven måste privata utförare få göra det. Annars kommer allt fler äldre att dö väntandes på en plats som inte finns.
Inom skolan är utmaningen att elever med utländsk bakgrund och med föräldrar utan högre utbildning halkar efter. Att elever som talar svenska hemma presterar på toppnivå i internationella mätningar är en klen tröst för de 20 000 elever som förra året gick ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Här är friskolor en tillgång. Elever på friskolor presterar i snitt 20 poäng bättre i PISA än i kommunala skolor, även när hänsyn tas till elevernas bakgrund. Det motsvarar ett helt läsårs inlärning.
Privata aktörer inom välfärden är inte problemet, de är en del av lösningen. Trots detta är den svenska välfärdsmodellen hotad av politiker från båda sidor blockgränsen.
Socialdemokraterna går till val på att ”ta tillbaka den demokratiska kontrollen” över välfärden. I Region Stockholm visar S vad en sådan politik kan leda till. Inom vården ser vi växande vårdköer och ökande kostnader, medan patienter hamnar i kläm när uppskattade kliniker tvingas stänga igen. Nationellt går S till val på att förbjuda vinster i skola och förskola. Något som skulle drabba 330 000 barn och elever som idag går i skolor som drivs som aktiebolag.
Tidöregeringen, med Liberalerna i spetsen, driver en utbildningspolitik med bl.a. offentlighetsprincip och nya redovisningskrav för friskolor samt ett generellt tak på lärarnas undervisningstid. Detta kommer att öka kostnader och administration för friskolor, särskilt drabbade är mindre friskolor som kan tvingas stänga igen. Inom äldreomsorgen har regeringen inte pressat kommunerna att ta sitt ansvar, samtidigt som kapacitetsbristen ökat. Vid årsskiftet avskaffades dessutom investeringsstödet för äldrebostäder, trots att utvecklingen går åt fel håll.
Väljare bör fråga sig om välfärden blir bättre av att tacka nej till privata aktörers kunskap, innovationskraft och kapacitet. Blir vården mer eller mindre innovativ utan de fristående aktörerna? Får vi bättre förutsättningar att säkra tiotusentals platser i äldreomsorgen om privata aktörer stängs ute? Blir utbildningen bättre om väl fungerande skolor tvingas stänga?
Inget system är perfekt, inte heller den svenska välfärdsmodellen. Men i stället för att rasera den, låt oss varsamt reformera systemet med fokus på kvalitet, likvärdighet och skattenytta. Vi deltar gärna i en sådan diskussion och står redo att bidra mer. Med gemensamma krafter kan vi ta svensk vård, skola och omsorg från bra till bäst.
Yamin Granberg, global kommersiell chef Kry
Mark Jensen, vd Ambea
Patrik Nystedt, vd Utbildia
Marie Pilfalk, skolchef och grundare Broholmsskolan
Dennis Selsborg, vd Kavat Vård
Johan Sennerfeldt, skolchef och grundare Älvboda Friskola
Marcus Strömberg, vd Academedia
Ann Söderström, Sjukhuschef Carlanderska Sjukhuset
Britta Wallgren, vd Capio Sverige