Björn Rosengren argumenterar i Di debatt (den 26 augusti) för att Sverige bör ta chansen att etablera en AI-gigafabrik och samtidigt stärka Europas förmåga inom en av vår tids viktigaste teknologier. Jag delar den ambitionen. Sverige och Norden har starka förutsättningar, med fossilfri elproduktion, ett gynnsamt klimat, teknisk kompetens och en välutvecklad digital ekonomi.
För att förverkliga ambitionen behöver vi också se till den infrastruktur som krävs. AI och en alltmer digital ekonomi innebär ett snabbt växande behov av beräkningskapacitet, lagring av data, konnektivitet och energi. Den efterfrågan drivs i sin tur av företag, myndigheter och individers ökande användning av AI, molntjänster och andra digitala tjänster. Datacenter är den fysiska infrastrukturen som gör det möjligt att möta den.
Svenska kraftnäts senaste statistik visar närmare 25 000 megawatt av ansökt effekt för ny elanvändning i anslutningskön, varav datacenter står för närmare 7 000 megawatt. Samtidigt elektrifieras industrin och transportsektorn ställs om. Tillgång till fossilfri elproduktion behöver därför kombineras med nätkapacitet och möjlighet att få tillräcklig effekt där och när den behövs.
Rosengren efterlyser snabbare tillståndsprocesser, bättre förutsättningar för nätanslutning och närmare samordning mellan energipolitik, digitalpolitik och industristrategi. Det är viktiga förutsättningar för att Sverige ska kunna omsätta sina strukturella fördelar i faktiska investeringar.
En lika viktig del är att använda energin så effektivt som möjligt. Professionella datacenter kan optimera kylning, kapacitetsutnyttjande och energistyrning och därmed minska energianvändningen per enhet av beräkningskapacitet. Samtidigt växer användningen av AI och digitala tjänster snabbt, vilket innebär att den totala efterfrågan på el kan fortsätta öka även när infrastrukturen blir mer effektiv. Det ställer högre krav på både datacenterbranschen och utvecklingen av energisystemet.
Rosengren lyfter också fram Europas digitala självständighet, en fråga som blir allt viktigare när AI får större betydelse för både näringslivet och samhället. Ett Europa med mer egen beräkningskapacitet, kompetens, investeringar och kontroll över kritisk digital infrastruktur står bättre rustat i en ekonomi där tillgången till data och beräkningskraft blir allt mer strategisk.
Internationella teknikbolag och investeringar kommer fortsatt att spela en viktig roll i den utvecklingen. Samtidigt behöver Europa bygga upp en starkare egen förmåga och säkerställa att en större del av den digitala kapaciteten som våra samhällen är beroende av finns och utvecklas här.
Diskussionen om AI-gigafabriker rymmer därför betydligt mer än en enskild etablering. Var Europas framtida beräkningskapacitet finns, hur effektivt den drivs, vem som kontrollerar den och vilket ekonomiskt och strategiskt värde den skapar kommer att få stor betydelse för Europas konkurrenskraft.
Björn Rosengren har rätt om riktningen. Sverige bör ta en mer aktiv roll när Europas AI-infrastruktur byggs ut. Med våra förutsättningar inom energi, klimat, kompetens och digital infrastruktur har Sverige och Norden möjlighet att bygga en större del av den kapacitet som AI-ekonomin kommer att kräva och samtidigt bidra till ett starkare och mer digitalt självständigt Europa.
Mattias Borgelin, försäljningschef Sverige, Vaultica Data Centers