← Alla nyheter

SVT Nyheter · 14 tim sedan Inrikes

Jakten på metaller hotar renarnas sista väg förbi Kiruna: ”Slutet för samebyn”

Gruvbolaget LKAB:s planerade gruva i Kiruna kan ge Europa tillgång till sällsynta jordartsmetaller som anses nödvändiga för elektrifiering och klimatomställning. Men fyndigheten ligger under den sista smala flyttleden för Gabna samebys renar. – Det blir slutet för rennäringen som vi känner den om gruvan byggs, säger Lars-Marcus Kuhmunen, ordförande i Gabna sameby i SVT:s ”Renar i vägen”.

Jakten på metaller hotar renarnas sista väg förbi Kiruna: ”Slutet för samebyn”

Gruvbolaget LKAB:s planerade gruva i Kiruna kan ge Europa tillgång till sällsynta jordartsmetaller som anses nödvändiga för elektrifiering och klimatomställning. Men fyndigheten ligger under den sista smala flyttleden för Gabna samebys renar.

– Det blir slutet för rennäringen som vi känner den om gruvan byggs, säger Lars-Marcus Kuhmunen, ordförande i Gabna sameby i SVT:s ”Renar i vägen”.

Flera gruvprojekt planeras på samisk mark i norra Sverige för utvinning av mineral till klimatomställningen. Många projekt är hårt kritiserade från samiskt håll och i Kiruna är konflikten extra svår.

– Hur mycket ska vi offra för Sveriges och Europas välstånd, säger Karin Kvarfordt Niia, från Gabna sameby.

Den så kallade Per Geijer-fyndigheten i Kiruna är rik på jordartsmetaller, som används för till exempel elbilar, vindkraftverk och mobiler. EU har klassat Per Geijer som ”strategisk viktig”, eftersom den skulle kunna göra Europa mer självförsörjande och mindre beroende av Kina.

– Du kan inte bygga en elbil utan permanentmagneter. Då krävs dessa metaller. Det handlar om klimatet, försvarsindustrin och säkerhetspolitik, säger Niklas Johansson, direktör för externa relationer på LKAB.

Samebyn riskerar bli avsnörd

Eftersom Per Geijer ligger på mark som samerna som urfolk har rätt att bruka måste LKAB samråda, men samtalen har brutit samman. Fyndigheten ligger under den 50 meter breda led som återstår av de tidigare 13 kilometer breda markerna, där tusentals renar vandrat i hundratals år. LKAB:s utvinningsmetod skulle göra ovanligt stora sår i marken och samebyn riskerar att snöras av på mitten om en gruva startas.

– Det är ett experiment att klippa av en hel sameby. Det har aldrig gjorts i Sverige förut. Kan de göra det här så kan det ske på fler ställen, säger Lars-Marcus Kuhmunen.

– Den som har en mobiltelefon kan inte vara emot gruvor. Ska vi utveckla våra samhällen är det ofta någon som måste backa. Alla kan inte få precis som de vill, inte vi heller, säger Niklas Johansson.

Sex riksdagspartier vill förenkla gruvtillstånden

Sex av de åtta riksdagspartierna svarar i SVT:s valkompass att de vill göra det enklare att starta gruvor på samisk mark.

De flesta partier pekar på klimatnyttan med metallerna. MP och V är mest kritiska till förslaget, medan M, och allra mest KD och SD, uttalat vill minska rennäringens inflytande.

Men Lars-Marcus Kuhmunen ser inte nya gruvor som lösningen på klimatkrisen.

– Om klimatomställningen sker på vår bekostnad kan den inte kallas hållbar. Lösningen är återhållsamhet snarare än expansion.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Läs hela artikeln hos SVT Nyheter →

Metodai Nyheter är en nyhetsaggregator. Hela artikeln finns hos källan. Upphovsrätten tillhör respektive medium.