När trygga platser för unga försvinner ska vi inte låtsas vara förvånade när otryggheten senare växer någon annanstans. I dag finns det gott om system kring unga: dokumentation, anmälningar, möten, rutiner och handlingsplaner. Men hundratals registrerade rutiner kan inte ersätta en människa som unga faktiskt litar på. En pappersintensiv välfärd kan inte ersätta levande och trygga relationer.
Made in Backa har under mer än femton år byggt det som samhället ofta misslyckas med att skapa: förtroende. Unga har inte bara deltagit i färdiga aktiviteter. De har fått vara med och forma verksamheten, uttrycka sina åsikter, komma med egna förslag och utveckla ansvar. De har fått praktisk erfarenhet av samarbete, struktur, arbetsliv och delaktighet.
Detta är inte hobbyverksamhet. Det är förebyggande arbete. Det är demokrati i praktiken.
Borde skaka om
Rapporterna om attacken på Brinellskolan i Fagersta, där en ung person beväpnad med svärd tog sig in på en skola och människor dödades och skadades, borde skaka om varje beslutsfattare. Inte därför att Made in Backa ensamt skulle kunna förhindra alla tragedier. Det vore en ohederlig slutsats. Men därför att sådana händelser påminner oss om något grundläggande: våld uppstår inte ur tomma intet.
Våld har en förhistoria. Ensamhet har en förhistoria. Utanförskap har en förhistoria.
Brå visar att barn under 15 år som utreds för allvarliga brott ofta har en komplex problembild, och att närmare nio av tio redan var kända av socialtjänsten före brottet. Skolverket visar samtidigt att två av tio elever i grundskolan och en av tio elever i gymnasiet inte känner sig trygga i skolan.
Polisen skriver i sitt medborgarlöfte för Hisings Backa att många unga växer upp under otrygga och osäkra förhållanden, och att tidiga insatser är viktiga för att minska riskfaktorer och öka skyddsfaktorer.
Det går inte att först tala om trygghet, unga och förebyggande arbete – och sedan montera ner de platser där trygghet faktiskt skapas
Mot den bakgrunden framstår det som ansvarslöst att försvaga en verksamhet som redan arbetar med just skyddsfaktorer: språk, kunskap, tillit, ansvar, vuxennärvaro, arbetslivserfarenhet, delaktighet och social tillhörighet.
Det går inte att först tala om trygghet, unga och förebyggande arbete – och sedan montera ner de platser där trygghet faktiskt skapas.
Om samhället stänger positiva dörrar medan destruktiva miljöer fortfarande finns kvar utan tillsyn skickas ett farligt budskap: de trygga vägarna blir färre, men de andra vägarna står fortfarande öppna.
Att avveckla Made in Backa utan en tydlig och starkare ersättning är inte besparing. Det är riskförflyttning. Man flyttar kostnaden från kultur och förebyggande arbete till framtidens socialtjänst, polis, skola, vård och rättssystem. Och framför allt flyttar man kostnaden till barnen.
Dra inte in stödet
Därför måste ansvariga beslutsfattare svara på en enkel fråga: Vad ska konkret ersätta Made in Backa? Vilken verksamhet har redan samma förtroende bland unga i området? Vilken aktör kombinerar kultur, språk, arbetslivserfarenhet, delaktighet och förebyggande arbete på samma sätt? Vilken plan finns för att kompensera den förlust som uppstår om stödet dras in?
Om svaret är oklart bör beslutet vara enkelt: Dra inte in stödet.
Göteborg behöver inte fler tomrum kring unga människor. Göteborg behöver fler platser där unga får bli sedda innan de blir ärenden.
Made in Backa bör finnas kvar. Inte av sentimentalitet, utan därför att ett samhälle som tar bort fungerande förebyggande verksamheter inte kan säga att det tar trygghet på allvar. Vill ni ha en tryggare framtid för unga? Förstör då inte de platser som redan gör framtiden tryggare.
Sara Shadabi, konsult och forskare inom psykisk hälsa, vuxenutbildning och kvinnligt ledarskap