Hur ligger skatteopinionen inför valet? För att besvara den frågan uppdrog vi åt Demoskop att ställa ett batteri av frågor till allmänheten. Undersökningen gjordes under april, omfattade 2 096 personer och både kunskapsfrågor och attitydfrågor ställdes.
Det finns en utbredd uppfattning om att slöseri pågår i offentlig sektor. På frågan: "På det stora hela, anser du att de pengar vi betalar i skatt används effektivt eller inte?" svarar bara var sjunde svensk att pengarna används effektivt. Samtidigt svarar 9 av 10 personer att frågan om effektivitet är viktig för dem.
Väljarna hos sex av åtta riksdagspartier prioriterar också högre effektivitet före höjda skatter. På frågan: "För att prioritera offentliga resurser till vissa områden, bör då offentlig sektor i första hand…" med alternativen höja skatter, prioritera om bland kostnader eller använda skattepengar mer effektivt, svarar de allra flesta högre effektivitet.
Bland Tidöväljare har bara en ynka procent höjd skatt som förstahandsval. Högst tro inom högerblocket på effektivitet har M-sympatisörer (75 procent) följt av L och SD (65 procent). KD ligger något lägre, men effektivitet är stort även där (59 procent).
Det som sticker ut är hur mycket Vänsterpartiet och Miljöpartiets sympatisörer avviker från resten av väljaropinionen. S-väljare prioriterar också effektivare skatteanvändning. Det är bara MP- och V-väljare som föredrar skattehöjningar.
Inom C finns en intressant utveckling över tid. 2022 såg bara tre procent av C-väljarna höjda skatter som den föredragna lösningen. I dag är siffran 14 procent.
Vi lät även Demoskop fråga om väljarnas inställning till ett antal skatter. De skatter väljarna tycker är för höga är elskatt, inkomstskatt, bränsleskatt och konsumtionsskatt.
Den allra mest hatade skatten är elskatten. Nästan 8 av 10 tycker att den är för hög. Allra mest negativa är SD:s väljare, men även nästan varannan MP-väljare. Den näst mest ogillade skatten är inkomstskatten: 50 procent tycker att den är för hög. Här finns det en stor skillnad mellan partierna. 82 procent av Liberalernas och Kristdemokraternas väljare tycker att den är för hög. Samma siffra för Miljöpartiets och Vänsterpartiets väljare är 17 respektive 8 procent.
Även den statliga inkomstskatten är ogillad. Fyra av tio säger att den borde sänkas eller avskaffas, bara två av tio tycker att den bör höjas. Den enda skatten som det finns stöd för att höja är tobaksskatten. 49 procent anser att den är för låg.
Vi noterar en gryende opinion för höjda kapitalskatter de senaste två åren. Näst efter tobaksskatten är kapitalskatten den skatt som svenskarna i högst mån anser är för låg.
Bland Tidöpartiernas väljare uppgår stödet för höjda kapitalskatter inte ens till tio procent. Men hos Miljöpartiet är siffran 75 procent, hos Vänsterpartiet 71 procent och hos Socialdemokraterna 55 procent.
Men så fort kapitalskatter exemplifieras kommer motståndet. En återinförd fastighetsskatt har bara stöd av 22 procent av väljarna. Fastighetsskatten har bara stöd hos sympatisörer till V och MP. Socialdemokraterna är splittrade, och Tidöväljarna tydligt emot. Ett liknande mönster finns kring förmögenhetsskatt. Men alla tre rödgröna partier har ett starkt stöd för.
Vår undersökning visar också att tre av fyra väljare underskattar hur mycket skatt som går till stat, kommun och region. En vanlig löntagare i Sverige betalar i dag 52 procent i skatt när man räknar in arbetsgivaravgifter och moms. Folk tror i genomsnitt att nivån är 38 procent.
Okunskapen om skatten är i princip lika stor nu som när vi ställde samma fråga 2024, trots regeringens uttalade ambition att skatterna ska synliggöras. Det måste betraktas som ett misslyckande.
Sverige har ett av världens högsta skattetryck. En förkrossande majoritet av svenskarna anser att det är viktigt att skattepengarna används effektivt, och väldigt många ser att det inte görs i dag. Det är också fler svenskar som anser att skattetrycket bör vara lägre (43 procent) än högre (18 procent).
Det är inte svårt att förstå varför M och S nu tävlar om att äga frågan om slöseri med skattepengar. Här finns väljarstöd att hämta. Och att gå till val – ensam eller i en konstellation – med höjda skatter eller upplåning som finansieringsmodell är inte hur man vinner väljarnas förtroende.
Christian Ekström, Vd, Skattebetalarna