Centerpartiet – svar från Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare:
– För Centerpartiet är det oacceptabelt att elever med NPF-diagnoser fortfarande tvingas kämpa för det stöd de har rätt till. Ingen elev ska misslyckas därför att skolan inte är anpassad efter hur just den eleven lär sig. Därför vill vi genomföra en elevlag som stärker elevens rätt till stöd och trygghet, där insatser ges utifrån behov, inte först när en diagnos finns på plats.
– Vi vill NPF-säkra alla skolor genom ökad kompetens hos personalen och bättre anpassningar i undervisningen. Vi vill också ha mindre klasser och ökad studiero, så att lärare har möjlighet att se varje elev. Dessutom vill vi införa en elevhälsogaranti där elever ska få kontakt med elevhälsan inom 24 timmar, med personal som har kompetens om psykisk ohälsa och NPF. För oss handlar det om att flytta fokus från diagnoser till möjligheter.
Kristdemokraterna – svar från Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson:
– Tidiga insatser är helt avgörande. För att erbjuda tidigt och adekvat stöd bör en standardiserad screening gällande barns inlärningsförmågor genomföras första året av skolgången. Screeningen bör innehålla test av arbetsminne, impulskontroll och förmåga till problemlösning. Syftet är i första hand att bidra till rätt stödinsatser tidigt, men det kan också ge indikation gällande att följa upp med utredning av NPF-problematik.
– Det behövs bättre samverkan mellan skola, elevhälsa, vård och familj samt en ökad förståelse för NPF för att fler barn och unga ska kunna må bra, klara sin skolgång och få en trygg väg vidare i livet.
– Vi behöver också kortare och mer praktiskt inriktade gymnasieutbildningar för de elever som har svårt att klara av dagens, i många fall väldigt teoretiserade, program.
Liberalerna – svar från Simona Mohamsson, partiledare:
– Vi arbetar för en kunskapsskola med ordning och reda i varje klassrum och rätt stöd i rätt tid så att ingen hamnar efter i undervisningen.
– Vi måste göra mer för att stärka studieron i varje klassrum. Med Liberalerna i regeringen inför vi nu stödundervisning för elever som behöver mer färdighetsträning. Vi har storsatsat på fler speciallärare och mindre undervisningsgrupper. Vi vill fortsätta på detta spår och införa maxtak på 20 elever per skolklass och att det ska finnas hjälpklasser för barn som behöver stöd av speciallärare i mindre grupper. Så att eleverna får studiero och lärarna får arbetsro.
Miljöpartiet, svar från Amanda Lind, språkrör:
Vi i Miljöpartiet vill bygga en skola som är jämlik för alla, som ser till att vartenda barn får en bra start i livet. Elever ska få det stöd de behöver utifrån sina behov. Det är därför vi lagt mer pengar på skolan än vad regeringen gjort, varje år under den här mandatperioden.
Skolor måste få förutsättningar att vara bra skolor, med skickliga lärare som har tillräckligt med tid för sina elever och för planering och efterarbete. Vi har drivit på för att avskaffa betyget F, inte minst genom att samla hela oppositionen kring denna fråga. Det är bra att nuvarande regeringspartier svängt om den här skarpa gränsen nu, så att vi får ett mer hållbart betygssystem – nu blir det verklighet. Vi behöver satsa mer på tidiga insatser och utöka resurserna till skola och elevhälsa så att varje elev får bättre möjlighet att lära sig och växa utifrån sina förutsättningar. Vi ser också att en NPF-strategi för samhället kan göra skillnad, det vill vi gärna titta närmare på.
Moderaterna – svar från Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister:
– Den moderatledda regeringen har redan beslutat om förändringar i skollagen som innebär att standardiserade tester införs för att snabbare identifiera elever med stödbehov och att det blir enklare att tidigt ge särskilt stöd enskilt eller i mindre undervisningsgrupper.
– Vi har också satsat på att utveckla de skolsociala teamen, där skola och socialtjänst samverkar för att tidigt upptäcka elever med NPF som riskerar att hamna i långvarig frånvaro. Vi har också fått en ny socialtjänstlag på plats för att bredare understödja det förebyggande arbetet för barn med NPF, i och utanför skolan.
– Den moderatledda regeringen stärker också elevhälsan genom att avsätta 200 miljoner kronor per år 2026–2028 för personalförstärkningar, så att fler elever får tillgång till medicinsk, psykologisk och förebyggande kompetens. Samtidigt ser vi över utbildningen för speciallärare och specialpedagoger för att säkerställa att skolorna har den kompetens som krävs.
Socialdemokraterna – svar från Fredrik Lundh Sammeli, socialpolitisk talesperson:
Vi har lyft flera konkreta förslag de senaste åren, bland annat:
- Mindre klasser i lågstadiet, för att elever som behöver extra struktur och stöd ska få mer hjälp från läraren.
- Fler lärare och vuxna i skolan, bland annat genom satsningar på ökad lärartäthet och stärkt elevhälsa.
- Tidiga insatser redan i förskola och lågstadium, eftersom vi menar att stöd ska sättas in innan problemen växer sig stora.
- Stärkt elevhälsa med fler specialpedagoger, kuratorer och skolpsykologer.
- Skärpta krav på skolor att följa skollagen och ge rätt stöd till elever med NPF.
- Alla elever med NPF skall ha tillgång till anpassningar av undervisningen och/eller särskilt stöd.
- Ökade resurser till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) så att den kan dimensioneras för vår tid och barnens växande behov.
- Vinstförbud så att skolägare inte skär ner på lärare och stöd som behövs till elever med npf för att göra vinst.
- Vi vill också införa ett gemensamt skolval och förbjuda fuskköer där skolkoncerner väljer ut elever som de anser lönsamma och tackar nej till andra.
Sverigedemokraterna – svar från Jimmie Åkesson, partiledare:
– För Sverigedemokraterna är trygghet och studiero en grundförutsättning för lärande och att elever ska vilja vara i skolan. Höga förväntningar, tydliga ramar och en trygg skolmiljö ska kombineras med individuellt anpassat stöd så att fler elever ges möjlighet att nå gymnasiebehörighet och fullfölja sin utbildning.
– Under den här mandatperioden har vi genomfört flera reformer för att stärka tryggheten och ordningen i skolan, bland annat genom tydligare ordningsregler, jourklasser och ökade möjligheter att inrätta specialklasser för elever som behöver mer anpassad undervisning.
– Om vi får väljarnas förtroende efter valet vill vi fortsätta arbetet med att stärka tryggheten och studieron i skolan samt införa ett statligt huvudmannaskap. Ett statligt huvudmannaskap skulle skapa mer likvärdiga förutsättningar i hela landet och minska risken för att kommunala budgetprioriteringar går ut över elever med stora stödbehov.
Vänsterpartiet – svar från Nooshi Dadgostar, partiledare:
Vänsterpartiet vill se en jämlik skola med statligt huvudmannaskap, så att resurserna fördelas efter behov och inte efter var man bor eller vilken skola man går i. Vi vill avskaffa vinstuttag i friskolor och lägga pengarna på undervisning, elevhälsa och specialpedagogik istället. Konkret vill vi se fler speciallärare och specialpedagoger, små elevanpassade undervisningsgrupper för elever med NPF och hög frånvaro, en lagstadgad rätt till samordnad individuell plan, samt nationell statistik över skolfrånvaro så att problemen kan följas upp och åtgärdas i tid. Sverige har inte råd att fortsätta skära ner på de barn som behöver skolan som mest. Vänsterpartiet har i sin budgetmotion föreslagit 30 miljarder kronor extra i generella statsbidrag till kommunerna – pengar som bland annat ska gå till att stärka elevhälsa och specialpedagogiskt stöd i skolan.