DN DEBATT REPLIK.
Christina Lunner Kolstrup, Sveriges lantbruksuniversitet: Forskningen behöver långsiktiga förutsättningar, vid sidan av tidsbegränsade projektfinansieringar.
DN DEBATT REPLIK.
Christina Lunner Kolstrup, Sveriges lantbruksuniversitet: Forskningen behöver långsiktiga förutsättningar, vid sidan av tidsbegränsade projektfinansieringar.
Vi delar debattörernas syn på betydelsen av svensk äppelförädling (DN Debatt 19/6). Förmågan att utveckla sorter anpassade till svenska förhållanden är viktig för både livsmedelsberedskap, klimatanpassning och en konkurrenskraftig svensk fruktodling. Den kunskap och de genetiska resurser som byggts upp över tid utgör en viktig grund för detta arbete.
Därför är det viktigt att beskriva det aktuella beslutet korrekt. De medel som debattartikeln handlar om är ett bidrag som Formas fördelar till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) enligt regeringens regleringsbrev för växtförädling. Pengarna fördelar SLU enligt de ramar och den inriktning som följer av det statliga beslutet. Syftet med satsningen har sedan starten varit att stödja växtförädling för odling av grödor i Svealand och Norrland.
Det stämmer inte att medlen redan har fördelats eller att det på något sätt är avgjort vilka forskningsområden som kommer att få finansiering. Tvärtom utlyses medlen internt, med sista ansökningsdag i augusti. Först därefter sker bedömning och beslut om vilka projekt som ska beviljas stöd. Det skapar möjligheter för fler forskare inom SLU att bidra med nya perspektiv, kompetenser och forskningsidéer som kan stärka och vidareutveckla svensk äppelforskning.
Bilden av att SLU ”släcker lampan” för svensk äppelforskning är också missvisande. I Alnarp finns fortsatt kompetens, genetiska resurser och forskningsinfrastruktur för äppelforskning, inklusive cirka fem hektar försöksodlingar som etablerats för verksamheten. Att SLU dessutom avsätter egna medel till denna infrastruktur är särskilt viktigt, eftersom långsiktiga investeringar av det här slaget sällan ryms inom den projektfinansiering som dominerar forskningssystemet i dag.
Debatten som äppelforskningen har medfört visar samtidigt på en större, strukturell fråga inom dagens forskningssystem: hur vi skapar långsiktiga förutsättningar för forskning i en tid när över hälften av finansieringen ges i form av tidsbegränsade projekt. Växtförädling är långsiktig verksamhet där resultat ofta kommer först efter många år eller decennier. Det gäller inte bara äpplen, utan stora delar av den forskning som behövs för att möta framtidens utmaningar. Därför behövs stabila och långsiktiga förutsättningar för forskning, vid sidan av tidsbegränsade projektfinansieringar.
Att stärka svensk äppelodling är också ett ansvar som delas av många aktörer. Universitet, forskningsfinansiärer, myndigheter, näringsliv och branschorganisationer behöver tillsammans bidra till att utveckla nya sorter, nya odlingssystem och nya marknader. Forskningen är en viktig del av kedjan, men för att nya lösningar ska komma till nytta krävs också att företag och odlare har förutsättningar att ta resultaten vidare och omsätta dem i praktiken.
Vi på SLU delar debattörernas engagemang för svensk fruktodling. Om Sverige ska stå starkt i framtidens livsmedelsförsörjning behöver universitet, myndigheter, forskningsfinansiärer, företag och odlare tillsammans bidra till utvecklingen av morgondagens sorter och odlingssystem. På SLU gör vi det genom att samla och stödja vår infrastruktur, samt att försöka skapa bredare engagemang bland fler forskare och lyfta fram behovet av utveckling av grödor i hela Sverige.
Debattartikel
Sex organisationer med koppling till svenska äpplen:
”Endast Sverige svenska äpplen har? Nej, inte längre”
Repliker
Christina Lunner Kolstrup, dekan vid Sveriges lantbruksuniversitet:
”Missvisande bild av SLU – äppelforskningen lever visst”
Läs fler artiklar från DN Debatt.