Tyskland pekade i går ut Ryssland som ansvarigt för händelsen med en sprängmedelsbestyckad drönare på flygplatsen Leipzig/Halle i augusti.
– Det här var en attack där man använde militärt material, genomfört av ryska agenter, på EU-mark. Vi kommer inte att tolerera det, säger kommissionsordförande von der Leyen, sida vid sida med Natos generalsekreterare Mark Rutte i Bryssel.
Liknande ord hörs från Irland där EU:s utrikeschef Kaja Kallas i dag håller möte med medlemsländernas utrikesministrar.
– Det bär alla tecken på statssponsrad terrorism. Frågan är bara vad vi ska göra nu. Det kommer vi att diskutera i dag, säger hon på väg in till mötet.
På onsdagen erfar tidningen Süddeutsche Zeitung att utredarna har identifierat två misstänkta män med kopplingar till Ryssland i samband med händelsen.
Ambassadör kallas upp
Ännu fler sanktioner mot ryska makthavare, tjänstemän och företag är redan på gång. Flera länder, däribland Finland, Danmark, Frankrike och Sverige, kallar dessutom upp Rysslands ambassadörer till sina utrikesdepartement för att protestera.
– Det sker under dagen, men jag kan inte ange exakt tidpunkt, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) på plats i Wicklow.
– Vi ser ett försök från Ryssland att splittra oss i Europa och avskräcka oss från vårt stöd till Ukraina. Det kommer att misslyckas, lovar Storbritanniens utrikesminister Ed Miliband, som deltar i mötet som särskild gäst tillsammans med kollegor från bland annat Ukraina och Kanada.
Frysta tillgångar?
I EU trycker Sverige på hårt för att återigen diskutera om hur Rysslands frysta statstillgångar i Europa kan användas för Ukraina.
Belgien – där merparten av tillgångarna hålls – sade i fjol nej, av rädsla för att bli ensamt skadeståndsskyldiga vid en eventuell process i ett senare skede.
– Det finns så klart oro från Belgien som jag har mycket stor respekt för. Men om man sätter sig på tvären mot det här så måste man ha ett annat förslag på hur man ska öka stödet till Ukraina, säger Malmer Stenergard.
Gemensamt ansvar
Xavier Bettel, hennes kollega från Luxemburg, efterlyser ett system där alla EU-länder gemensamt tar ansvar för användandet av de frysta tillgångarna.
– Jag gillar det på mötena när alla säger ”javisst, det behöver vi”. Men när vi efteråt ska visa solidaritet så beter sig de flesta som strutsar. De är väldigt djupt nere i sanden. Om vi vill ha en fungerande mekanism måste det vara solidaritet och ansvarstagande tillsammans, säger Bettel i Wicklow.
Fakta: Frysta ryska statstillgångar i EU
EU-kommissionen beräknade i fjol höstas att det fanns totalt 210 miljarder euro i frysta ryska statstillgångar i EU, varav merparten – 185 miljarder – hos värdepappersinstitutet Euroclear i Belgien.
Ett förslag från kommissionen om att låna ut minst 90 miljarder euro av pengarna till Ukraina blev dock aldrig verklighet, sedan Belgien lagt in sitt veto. Landet oroades över att bli ensamt ansvarigt i en eventuell framtida skadeståndsprocess och fick stöd från bland annat Italien.
I stället enades EU-länderna om att ta upp ett gemensamt lån på 90 miljarder euro för att stötta Ukraina under 2026 och 2027.