Elbilspremien har kommit och gått, och finns i nuläget enbart för låginkomsttagare i glesbygd. 2030-sekretariatet efterfrågar en elbilspremie för låg- och medelinkomsttagare i hela landet, vilket framför allt de tre mindre rödgröna partierna också föreslår.
Vänsterpartiet vill införa en bred elbilspremie för hushåll med en inkomst upp till 120 procent av medelinkomsten, 45.000 kronor för köp eller leasing av ny eller begagnad elbil, 79.800 kronor för hushåll utanför storstadskommuner. Förslaget når nästan fyra miljoner hushåll, vilket är fem gånger fler än dagens premie, enligt Vänsterpartiet till en kostnad av 1.150 miljoner kronor per år.
Tidigare valguider:
Del 1: Så ser partierna på kollektivtrafik, bildelning och järnväg
Del 2: Vad ska det löna sig att fylla bilen med?
Miljöpartiet vill införa en premie på upp till 2.000 kronor i månaden för leasing av ny eller begagnad elbil, för låg- och medelinkomsttagare på landsbygden. Med stödet kan en elbil leasas för under 1.500 kronor per månad. En elbilsbonus för köp av nya och begagnade elbilar ska införas för hushåll i hela landet, med 60.000 kronor i stöd för billiga elbilar och inget stöd om bilen kostar över cirka 500.000 kronor. Boende på landsbygden får 10.000 kronor extra i stöd. Målet med partiets ”Elbilsoffensiv” på totalt 3,3 miljarder kronor är att Sverige ska ha en miljon elbilar år 2031.
Centerpartiet vill införa en elbilspremie för hushåll på 50.000 kronor direkt vid köp, eller som sänkt leasing med 2 000 kronor per månad, till cirka 1.500 kronor i månaden. Premien omfattar 100.000-125.000 hushåll per år, med målet att elbilar ska stå för 90 procent av nybilsförsäljningen år 2030.
Socialdemokraterna vill utvidga elprispremien och anslog 200 miljoner kronor för det i sin skuggbudget för 2026, men har inte preciserat hur; ”Det kan handla om att göra det tillgängligt för personer boende på fler platser i landet eller att se över inkomstkraven så att fler kan ta del av stödet.” Tidigare har de specifikt angett att stödet ska utökas för köp av begagnade elbilar.
Moderaterna vill införa ett stöd till elbilsleasing för att göra elbilen tillgänglig för vanligt folk. De har infört och vill behålla en särskild ersättning till myndigheter för att välja fossilfria och elektriska alternativ, 500 miljoner kronor för 2026. Kristdemokraterna vill ta fram en nationell strategi för elektrifiering och överväger skattebefrielse för eldrivna tjänstebilar under de första fem åren.
2030-sekretariatet föreslår också ett förstärkt bonus-malus-system, med högre årlig skatt på fossilbilar. Moderater och Socialdemokrater är ense om att inte föreslå det, Liberalerna och Centerpartiet har inga sådana förslag och SD vill ”återkomma till hur ett skattesystem ska vara anpassat i framtiden”. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill förstärka malus-beskattningen för bilar med höga utsläpp.
Billigare laddning
Elfordonets konkurrenskraft förstärks förstås av billig el, och 2030-sekretariatet ser det som orimligt att Sverige har en av Europas allra högsta skatter på el – även för laddning.
Flera partier vill nu göra det klart billigare att ladda. Sverigedemokraterna vill gå längst och ”successivt sänka elskatten till EU-miniminivå”, som är 0,6 öre per kWh. När det ska ske preciseras dock inte. Miljöpartiet vill också sänka skatten till EU:s miniminivå, men enbart för el som används för att ladda elfordon, Det vill också Liberalerna, både för laddning vid hemmet och publikt. Därtill vill de sänka elskatten generellt, nivån är dock inte preciserad.
Vänsterpartiet vill istället införa ett elpristak för hushåll på 75 öre/kWh, hälften av det pristak som Tidöpartierna lanserat. Övriga partier är mer diffusa i hur det ska bli billigare att ladda. Centern vill uppnå mer och billigare el genom att massivt bygga ut elproduktionen, Kristdemokraterna vill bygga ut fossilfri och planerbar elproduktion, medan, Moderaterna vill ”skynda på utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela landet” med stöd från Klimatklivet, bygga ut elnäten snabbare korta tillståndsprocesserna och säkerställa tillgången till fossilfri el.
Artikeln fortsätter nedanför grafiken.
Lönsamt att köra
Elbilens totalkostnad påverkas också av om man t.ex. slipper betala trängselskatter eller får billigare parkering, vilket 2030-sekretariatet vill ge kommunerna rätt att införa. Inget parti har sådana förslag på riksplanet, men Liberalerna vill höja milersättningen, det skattefria schablonbeloppet, för den som använder en ren elbil i jobbet från dagens 9,50 kronor per mil till 12,50 kronor vilket är samma nivå för den som i dag kör på bensin eller diesel. Centern vill ge kommunerna rätt att införa utsläppsfria zoner för att exempelvis gynna lätta ellastbilar i stadskärnor, vilket också Miljöpartiet vill.
Fler laddare
Omställningen till elbilar underlättas om det finns många ställen att ladda. 2030-sekretariatet vill att ”rätten att ladda” ändras så att inte alla kostnader hamnar på den som vill ladda, och vill möjliggöra för driftsstöd av snabbladdare den första tiden, innan efterfrågan motsvarar driftskostnaderna.
Alla partier är för fler laddare, men de flesta har i Gröna Mobilisters enkät allmänt hållna förslag som är svåra att skilja från den stimulans som redan finns och den utveckling som redan sker. Det gäller särskilt Kristdemokraterna som vill se en utbyggnad av laddinfrastruktur i hela landet, utan att precisera hur, och Sverigedemokraterna vill se en kraftfull utbyggnad av laddinfrastrukturen, men ospecifierat. Moderaterna ”anser att staten har ett ansvar för att säkerställa grundläggande laddinfrastruktur i hela landet, på samma sätt som vi tar ansvar för vägar och järnvägar.”
Centern föreslår en nationell plan för utbyggnad av laddinfrastruktur för både personbilar och tung trafik, medan Socialdemokraterna specifikt vill se detta för tunga transporter. Liberalerna vill utvidga investeringsstödet ”Ladda bilen” till hyreshus, och rikta stödet till större gemensamma parkeringar med fler laddstolpar.
Miljöpartiet vill göra laddinfrastruktur obligatorisk vid nyproduktion och större ombyggnationer av befintliga fastigheter, för varje parkeringsplats – ett stort och kostsamt steg jämfört med dagens krav på att en viss andel av p-platserna ska ha laddmöjlighet. Investeringskostnaden ska tas av fastighetsägaren.
Centerpartiet är tydligt för ett driftsstöd; ”Precis som staten har stöttat drivmedelsstationer i glesbygd, ska det vara möjligt att stötta laddstationer i glesbygd.” Kristdemokraterna vill ha ett ”nytt regelverk för stöd till drivmedelsstationer och dagligvarubutiker i glesbygd”, vilket skulle inkludera laddning, medan Moderaterna anger att det ”kan vara motiverat när marknaden inte klarar att leverera – men stödet ska vara riktat, tidsbegränsat och samhällsekonomiskt motiverat.” Också Miljöpartiet svarar att det ”kan bli aktuellt” Liberalerna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har inga förslag om att stödja driften av laddare.
Fler ellastbilar
Fokus för de flesta väljare är personbilen, och det är här skiftet gör störst klimatmässigt skillnad. Men 2030-sekretariatet, som koordinerar SEALS-projektet för att påskynda omställningen, efterlyser också högre, enklare och mer långsiktigt stöd för eldrivna transportfordon.
Centerpartiet sätter målet att varannan ny tung lastbil som säljs i Sverige ska vara eldriven 2030 och 75 procent av nya lätta lastbilar. För att nå dit vill de anslå en miljard extra de kommande åren till en förstärkt och förenklad klimatpremie för el-lastbilar; 400 miljoner anslog de redan i sin vårbudget för 2026. Socialdemokraterna vill ”kickstarta elektrifieringen av transportsektorn, med den tunga trafiken i fokus”, genom ett förstärkt investeringsstöd för tunga ellastbilar.
Liberalerna vill införa en inköpspremie specifikt för lätta lastbilar och skåpbilar, hur stor är inte specificerad – inte heller hur den relaterar till premien som redan finns till och med oktober 2027.
brukar lyfta riskerna med att lägga alla ägg i samma korg, vilket 2030-sekretariatet håller med om – inte minst i kristider minskar vår sårbarhet med ett diversifierat utbud. Men Centerpartiet är ensamma om att föreslå att stimulera köpet av miljöbilar som drivs på biogas, etanol eller med hybridteknik. De vill också låta utredanom den strategiska drivmedelsreserven kan bestå av svenskproducerat biodrivmedel.
Befintliga bilar
I Sverige finns över fem miljoner personbilar i trafik, och nybilsförsäljningen är ungefär 250 000 bilar per år. 2030-sekretariatet bedömer att det för att nå klimatmålen vore relevant att stimulera konvertering av fossilbilar till förnybara drivmedel och eldrift.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill införa en konverteringspremie så att fler befintliga bilar kan köras med el och biogas, av Mp budgeterad till fyra miljarder kronor. Moderaterna tycker att en konverteringspremie ”är en intressant idé men vi har inte i nuläget något sådant förslag”, och Socialdemokraterna svarar på liknande vis. SD vill inte stödja konvertering.
Sammantaget
Var och en gör förstås som väljare sin egen bedömning av vilken politik som är den bästa, men vi ser här tydliga och stora skillnader i hur man vill gynna skiftet bort från fossilbilen. De är både mellan blocken och partierna sinsemellan. Vi ser också en kanske förvånande brist på precision; gräver man lite djupare är det inte alltid uppenbart vad partierna menar – även om det ser fint ut som valslogan.
Mattias Goldmann är vd och grundare på 2030-sekretariatet och en av Sverigers mest tongivande debattörer inom hållbara transporter.