Ett år tidigare gick min mamma ut och demonstrerade på gatorna i Teheran tillsammans med hundratusen andra kvinnor. Det var den 8 mars 1979, veckor efter revolutionen som störtade shahens diktatur.
Nu var mullorna vid makten och ayatollah Khomeini hade just beslutat att slöjan skulle vara obligatorisk för alla kvinnor.
Min mamma bar själv slöja på den tiden, av eget val. Men hon demonstrerade för andras rätt att inte tvingas bära den. Hon blev misshandlad för det.
Och hur vackert är inte citatet som säger: ”Jag delar inte dina åsikter, men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem”.
På savannen var det livsavgörande att hänga med flocken. Utanför gruppen väntade döden. Flockmentaliteten sitter kvar i oss. Det är därför människor beter sig som idioter när andra gör det.
När vi är i grupp och känner social tillhörighet sprutar det ut oxytocin, det där myspys-hormonet. Samma hormon som flödar vid amning eller orgasm.
”Man måste inte vara psykopat för att utföra onda gärningar.”
Bryter man sig ur flocken går ångestcentralen på högvarv. Samma hjärnregioner aktiveras som vid fysisk smärta. Att gå emot flocken gör bokstavligt talat ont.
Och det blir värre. I flocken minskar aktiviteten i de hjärndelar som hanterar skuld, skam och empati. Någon släcker lampan i huvudet. Vi blir likgiltiga inför skrikandet från rummet bredvid.
Så när jag säger orgasm eller tortyr är det inte en metafor.
Det krävs enormt mod (och lite galenskap) att välja tortyr. Och ändå har världen alltid gått framåt precis så.
Galileo vägrade hålla med kyrkan. Rosa Parks vägrade resa sig. Varje entreprenör som någonsin har skapat något nytt har valt smärtan över tillhörigheten.
Och alla katastrofer i mänsklighetens historia har varit motsatsen.
Det krävs inte att man är psykopat för att utföra onda gärningar. Det räcker med en grupp, ett syfte och en ledare som beordrar det.
Milgrams experiment från 1961 visade att 65 procent av helt vanliga människor administrerade vad de trodde var dödliga elchocker när en auktoritet beordrade det.
Det är inga utomjordingar som torterar politiska fångar i Iran. Det är människor med hjärnor precis som din och min; kapade av ett system, en ideologi, en flock.
Jag älskar citatet av Mark Twain som säger: ”Whenever you find yourself on the side of the majority, it is time to pause and reflect”.
I dag står vi inför nya flockar. Algoritmiska. Korporativa. På sociala medier bränns din amygdala av en avvikande mening. I styrelserum är konsensus bekvämare än det enda nejet.
Det är lättare sagt än gjort.
Men frågan är inte om du orkar. Frågan är vad du är värd om du aldrig gör det.
Min mamma valde tortyr den 8 mars 1979. Hon valde det igen, varje gång hon stod upp för andras frihet. Det är den enda sortens människa som har förändrat världen.
Välj tortyr.
Det är det enda valet som skiljer dig från en babian.