André Nilsson och Maya Lundberg på Företagarna (Di 31/8) kräver kortare handläggningstider, rimligare elbeskattning och en rättvis hantering av effektkön. Det var tre av kraven i min artikel. Så långt är vi helt överens.
Men sedan brister läsningen. Företagarna påstår att jag vill att Sverige ska ”bjuda på värdskap” för en AI-gigafabrik. Det är tvärtom. Min artikel varnar uttryckligen för värdskap utan ägande, att upplåta mark och el åt anläggningar som ägs av någon annan och vars data lyder under amerikansk lag. Det är den vägen som kommer av sig själv, senast i Torsboda. Det som inte kommer av sig själv är infrastruktur i svensk och europeisk ägo. Det är den gigafabriken handlar om.
Om artikelns kärna, suveräniteten, Cloud Act, de amerikanska exportlicenserna för AI-chip, har Företagarna inte ett ord att säga. Deras recept är att låta marknaden bygga. Men marknaden bygger redan, och det är just det som är problemet, den bygger anläggningar som ägs någon annanstans och lyder under någon annans lag. Fler Torsboda löser inte det.
Repliken framställer det också som att skattebetalarna ska bära risken ensamma. EU:s tio miljarder euro ska växla upp minst det dubbla i privat kapital. Offentligt och privat tillsammans. Det receptet är inte främmande för Sverige, det byggde landet. Vattenfall och Asea elektrifierade Sverige. Televerket och LM Ericsson lade grunden för en telekomindustri i världsklass. Förmågan att ta till sig genombrottsteknologier har genom hela vår industrihistoria vilat på samspelet mellan staten och kapitalet.
Företagarna invänder att datacenter skapar få jobb per megawatt. Det stämmer, om man bara räknar drifttekniker. Men en gigafabrik är ingen jobbmaskin, den är en kompetensmaskin. Kring den växer utvecklare, forskning, nya bolag och kapital fram. Det var Norges oljeögonblick, värdet satt inte i plattformsjobben utan i den industriella förmåga landet valde att bygga.
Sverige ska inte nöja sig med att stå värd för andras beräkningskraft, Sverige ska äga sin egen. Beslutet ligger på bordet i Bryssel, och det bör nästa regering fatta.
Björn Rosengren, tidigare it-minister och näringsminister