”Risk att man inte får hjälp” dietist vill se riktlinjer för arfidpatienter
Reaktionerna strömmade in efter SVT:s rapportering om Clara Lager, som inte får någon behandling trots sin diagnos för selektiv ätstörning, även kallad arfid. Och att personer med arfid riskerar att falla mellan stolarna är något som bekräftas av dietisten Johanna Hultberg.
– Det är svårdiagnosticerat, säger hon.
”Lever med det dygnet runt sen jag var 19 är 35 nu. Ingen behandling, ingen KBT, inga mediciner har hjälpt. Det är fruktansvärt att leva med tsm med panikångestattacker”
”Detta lider jag av i perioder och det är så fruktansvärt!”
Det är exempel på kommentarer efter reportaget i SVTs sociala medier. Andra beskriver sig vara i en liknande situation som Clara och bekräftar att det finns en okunskap kring arfid. Medan andra är skeptiska till diagnosen i sig.
I klippet: Johanna Hultberg, dietist på ätstörningsmottagningen i Varberg som drivs av Region Halland, vill ha förändringar för att patienter inte ska falla mellan stolarna
Regioner saknar tydliga vårdflöden
Rebeka Bereczky Veress, ordförande för Dietisternas riksförbund, säger att arbetet med arfid gått framåt då det fått en tydligare plats i riktlinjerna för ätstörningar.
– Men det finns fortfarande väldigt stora utmaningar. Kunskapen kring arfid är väldigt ojämn och många regioner saknar etablerade arbetssätt och tydliga vårdflöden, säger Rebeka Bereczky Veress.
Region Halland har tillsatt en projektgrupp som nu ska utreda vårdflödet för arfid-patienterna i länet.
”Blir äcklad i munnen”
SVT har tidigare berättat om Clara Lager. Som liten kallades hon för kräsen och hon har alltid haft svårt för vissa smaker och konsistenser som kan få henne att kräkas. När Clara var 17 år fick hon diagnosen selektiv ätstörning, även kallad arfid. Men trots diagnosen får hon ingen behandling.
Starta klippet nedan för att höra Clara berätta om hennes erfarenheter av vården.
Det här är arfid
Arfid (Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder) innebär ett mycket begränsat ätande som inte beror på rädsla för viktuppgång. Svårigheterna handlar ofta om:
- Känslighet för konsistens, smak, lukt eller utseende.
- Rädsla för att sätta i halsen eller kräkas.
- Liten eller obefintlig aptit.
- Arfid är en relativt ny diagnos. Den infördes 2013 i den psykiatriska diagnosmanualen DSM-5 och och först 2018 introducerades den i Världshälsoorganisationens diagnosmanual ICD-11.
Liknande svårigheter har dock beskrivits långt tidigare, bland annat som selektivt ätande eller matvägran. Arfid gav en tydligare diagnosdefinition och kriterier för när ätproblemen innebär en betydande påverkan på exempelvis näringsintag, viktutveckling eller vardagsliv.
Källa: 1177 och Karolinska institutet
Hit kan du vända dig angående ätstörningar
Här hittar du kontaktuppgifter till organisationer som kan stötta och ge råd till drabbade och anhöriga.
Vårdguiden om ätstörningar. Ring 1177 eller gå till 1177.se
Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar
Kunskapscentrum för ätstörningar, KÄTS
Tjejzonen – Sveriges största stödorganisation för tjejer 12-25 år driver ätstörningschatten.
Shedo – Ideell förening var syfte är att sprida kunskap om ätstörningar och självskadebeteende
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.