För många äldre är måltiden dagens höjdpunkt. Ändå tycker nästan var tredje äldre på Göteborgs äldreboenden inte att maten smakar bra. Det borde tas på större allvar. När så många äldre är missnöjda med maten finns det anledning att ställa en grundläggande fråga: Vad är egentligen målet med maten i äldreomsorgen?
Svaret borde vara självklart: maten ska vara god, ge tillräckligt med näring och vara något den äldre faktiskt vill äta. Men Göteborgs egna styrdokument ställer samtidigt krav på att måltiderna ska bidra till flera olika mål. De ska inte bara ge de äldre en bra måltidsupplevelse utan också bidra till minskad klimatpåverkan, minskat matsvinn och andra hållbarhetsmål. När olika hänsyn måste vägas mot varandra måste det också vara tydligt vilket mål som kommer först.
För Kristdemokraterna är prioriteringen tydlig. När olika hänsyn måste vägas mot varandra ska den äldre människans hälsa, näring och livskvalitet komma först. Det spelar ingen roll hur många mål som uppfylls om maten ändå inte uppskattas av dem som ska äta den.
Mer svensk mat
Kristdemokraterna har bland annat föreslagit en äldrematmiljard som direkt ska gå till bättre mat i äldreomsorgen. Vi vill också se mer svensk mat i de offentliga köken. Svenska bönder producerar mat i världsklass, och det borde märkas mer på tallrikarna i äldreomsorgen.
I Göteborgs äldreomsorg står lunch och middag tillsammans för ungefär hälften av en äldre persons dagliga energibehov. Resten behöver komma från frukost, mellanmål och kvällsmål. För den äldre som äter dåligt hjälper det inte att mellanmålet finns beskrivet i ett styrdokument. Det måste också finnas på bordet. Det måste erbjudas. Och det måste bli uppätet. Annars ökar risken för undernäring.
Undernäring leder till viktnedgång, sämre ork, ökad fallrisk, längre återhämtning och försämrad hälsa. Därför måste också mycket långa nattfastor tas på allvar. För den som redan har svårt att få i sig tillräckligt med energi kan timmarna mellan kvällsmål och frukost spela stor roll. Därför räcker det inte att maten levereras till boendet. Det avgörande är att den äldre faktiskt får i sig den.
Undernäring är inte bara ett lidande för den enskilde. När äldre blir sjukare och behöver mer vård drabbar det både den enskilde och samhället. Kostnaden beräknas uppgå till miljardbelopp varje år.
Det kan vara en favoriträtt från barndomen, en efterrätt som alltid serverades vid högtider eller en smak som väcker minnen från ett helt liv
Måltiden handlar om mer än maten på tallriken. Samma mat från samma kök kan få helt olika omdömen på olika boenden. Det visar att kvalitet inte bara avgörs i köket.
Minst lika viktigt är det som händer runt matbordet: bemötande, gemenskap och personal som har tid att hjälpa den som behöver stöd vid måltiden. För den som behöver hjälp att skära maten, påminnas om att äta eller bara få sällskap vid bordet kan det vara helt avgörande. Ibland är det just sådana små insatser som avgör om måltiden blir uppäten eller inte.
För många äldre handlar en bra måltid också om igenkänning, traditioner och smaker som följt dem genom livet. Mat är inte bara bränsle. Mat är minnen, gemenskap och livskvalitet. Det kan vara en favoriträtt från barndomen, en efterrätt som alltid serverades vid högtider eller en smak som väcker minnen från ett helt liv.
Känna gemenskap
Det är lätt att fastna i mål, styrtal och uppföljningar. Men för den som sitter vid bordet är frågan betydligt enklare. Ingen äldre ser fram emot lunchen för att bidra till ett styrtal. Ingen elev går till skolmatsalen för att minska klimatutsläppen.
Människor äter för att bli mätta, få energi och må bra. Men också för att känna gemenskap, igenkänning och glädje i vardagen. Det är alltför lätt att glömma när fokus flyttas från människan till systemen.
Det är också därför regeringen nu stärker arbetet med maten i äldreomsorgen. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att kartlägga undernäring bland äldre och dess kostnader. Regeringen har också gett Livsmedelsverket i uppdrag att utveckla stödet för kvaliteten på måltider inom äldreomsorgen.
Pengar är en del av lösningen, men löser inte allt. För målet med maten i äldreomsorgen kan aldrig vara att uppfylla så många mål som möjligt.
Ytterst handlar det om något mycket enklare än så. Målet måste vara att den äldre ser fram emot måltiden och mår bra av den.
Peter Kullgren (KD), landsbygdsminister
Dan-Ove Marcelind (KD), kommunalråd