Var tredje snusare skräpar ner: ”Kostar hundratals miljoner”
Var fjärde slänger fimpen i naturen • ”Glapp i verklighetsuppfattningen”
・Uppdaterad:
Fimpar och snusprillor är det vanligaste skräpet i svenska städer.
Nästan var tredje snusare och var fjärde rökare medger att de slänger sitt nikotinskräp på marken, enligt en Novusundersökning.
– Det kostar oss skattebetalare hundratals miljoner om året i städning, säger Joakim Brodahl, vice vd på Håll Sverige Rent.
Undersökningen gjordes på uppdrag av Håll Sverige Rent och omfattar 1 084 svenskar i åldern 16–84 år som röker, snusar och eller vejpar regelbundet.
Den visar att 29 procent av snusarna ibland slänger prillan på marken. Trots att siffrorna är en förbättring jämfört med 2020 kan man inte se någon skillnad i skräpmätningarna hur många prillor som ligger på gator, torg eller i naturen, berättar Joakim Brodahl, vice vd på Håll Sverige rent.
– Men det är intressant att se att det ändå finns en minskning, så man kan hoppas att man kan göra något åt det här, säger han.
Fler snusar – mindre rökning
Joakim Brodahl menar att den ökade användningen av vitt snus kan vara en förklaring till att mängden snusprillor i miljön inte minskar, trots att färre röker.
– Vi ser i statistiken att rökningen minskar, vilket är glädjande, men att det vita snuset framför allt ökar.
Enligt Brodahl finns det en tydlig kunskapsbrist bland snusare.
– Sju av tio uppger att de inte visste att snusprillor innehåller plaster, kemikalier och gifter. Hade man vetat det skulle man dra sig för att skräpa ner, säger han.
Många tror att de är bättre än andra
Nästan åtta av tio snusare anser att de själva skräpar ner mindre än andra snusare.
– Det kan finnas lite glapp där i verklighetsuppfattningen, säger Brodahl.
Han påpekar att många ändå gör rätt, men att nedskräpning med nikotinprodukter är ett allvarligt miljö- och samhällsproblem. Av rökarna uppger 24 procent att de slänger fimpen ute i naturen.
– Det är ingen som vill ha fimpar eller snusprillor hemma hos sig vilket gör att det föder obehag. Det finns ingenting gott med det, utan det är bara negativa konsekvenser.
Beteendeförändring är nyckeln
Brodahl menar att det viktigaste är att påverka människors beteende och öka kunskapen om konsekvenserna. Han tycker inte att det generellt finns för få papperskorgar, men att infrastrukturen måste vara tillräcklig för att det ska vara lätt att göra rätt.
– Det enklaste är att släcka fimpen och slänga i en papperskorg. Alternativt kan man använda en engångsask, säger Joakim Brodahl.