INSÄNDARE. Oavsett hur vi röstar i valet blir både bensin och diesel betydligt dyrare att tanka i höst och ännu dyrare de kommande åren. Försök därför att göra dig av med din bensin- eller dieselbil så snart du har möjlighet, skriver Magnus Nilsson, klimatpolitisk analytiker.
Den 1 oktober, strax efter valet, stiger punktskatten på bensin med 82 öre per liter från 1,57 kronor till 2,39 kronor. Inkluderar man momsen blir höjningen en dryg krona.
Skatten på diesel stiger med 34 öre från 1,24 kronor till 1,56 kronor litern, inklusive moms en ökning med drygt 42 öre.
Nästa skattehöjning kommer 1 december och är betydligt kraftigare. Punktskatten på bensin stiger då till 4,79 kronor litern, medan dieselskatten hamnar på 3,96 kronor litern.
Riksdagen klubbade skattesatserna i våras. På två månader kommer drivmedelsskatterna i grova slängar att trefaldigas. Detaljerna framgår av Skatteverkets hemsida.
En ny riksdagsmajoritet skulle på marginalen kunna dämpa de här ökningarna, men från och med 1 december upphör den dispens från miniminivåerna i EU:s energiskattedirektiv som krävdes för den sänkning på 3 kronor litern som gällt sedan den 1 juli. Från den 1 december får de svenska skatterna inte vara lägre än direktivets miniminivåer.
För bensin är miniminivån 359 euro per kubikmeter och för diesel 330 euro per kubikmeter. Vid nuvarande växelkurs (11,11 kronor per euro) motsvarar det en skatt på 3,95 respektive 3,63 kronor per liter – i grova slängar tre gånger så mycket som dagens nivå.
Oavsett vilken regering vi får efter valet, det vill säga oavsett hur vi röstar den 13 september, kommer således punktskatterna på drivmedel att under hösten stiga kraftigt.
I teorin kan detta förhindras genom en ny dispens, men för det krävs klartecken både från EU-kommissionen och samtliga 26 övriga medlemsstater – inklusive Finland och Danmark – som just nu förlorar massvis med skatteintäkter på den gränshandel med drivmedel som de låga svenska skatterna utlöst.
Men prishöjningarna på drivmedel stannar inte där. Vid årsskiftet 2027/2028 öppnar ETS2, EU:s nya utsläppshandel, som bland annat omfattar alla fossila drivmedel. Syftet är då inte att göra bränslet dyrare, utan att strypa försäljningen av fossila bränslen. Hur det nya systemet kommer att påverka pumppriserna beror dels på hur mycket förnybart bränsle som blandas in, dels hur dyra utsläppsrätterna blir.
Om nuvarande reduktionsplikt på 10 procent behålls och utsläppsrätterna kostar 70 kronor per ton koldioxid (där ligger den så kallade terminshandeln med utsläppsrätter just nu) kommer pumppriserna (inklusive moms) att den 1 januari 2028 stiga med ytterligare kring 2 kronor litern.
Inte heller denna prishöjning påverkas av hur det går i riksdagsvalet eftersom förändringen styrs av EU-lagstiftning.
Slutsats 1: Fossila drivmedel kommer under de närmaste 1,5 åren att bli betydligt dyrare. Sannolikt kommer priserna att stiga med åtminstone 5 kronor litern, oavsett hur vi röstar den 13 september.
Slutsats 2: Försök att göra dig av med din bensin- eller dieselbil så snart du har möjlighet.
Mer om insändare: Så skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare