Migrationskrisen i Ceuta sliter hårt på den spanska regeringens popularitet. Den senaste mätningen förutspår högerseger i nästa års val, med populistpartiet Vox som den store vinnaren.
Minst 5 000 av de upp till 80 000 personer som för en månad sedan tog sig från Marocko in i den nordafrikanska spanska staden är fortfarande kvar där.
Rapporterna om slitningar mellan de husvilla migranterna och lokalbefolkningen, samt med polisen, förblir den stora nyheten och debattämnet i Spanien.
Premiärminister Pedro Sánchez försvarar sig med stor energi mot oppositionens anklagelser om eftergivenhet visavi Marocko, och mot den egna försvarsministern Margarita Robles version av förspelet. Robles insisterar på att underrättelsetjänsten CNI varskodde regeringen ett dygn före den stora människovågen den 30–31 juli.
Sánchez utspel på måndagen i den regeringsvänliga radiokanalen SER, där han friade Marocko från alla onda avsikter, har fört in diskussionen på ett helt nytt spår.
Det var, sade han, Israel och Ryssland och en internationell ultrahöger som på sociala medier spred lögnerna som lockade människor att ta sig in i Ceuta, ”inte bara för att attackera Ceuta utan också Europa”. UD i Jerusalem anklagade genast Sánchez för att ljuga för att slippa ta konsekvenserna av sitt vanstyre. UD i Moskva krävde att Madrid lägger fram bevis för de ”de utomordentligt allvarliga beskyllningarna”.
Den radikala spanska vänstern, som utgör Sánchez ryggstöd i kongressen, har också anklagat Israel under krisen, men från motsatt håll – såsom Marockos partner i försöket att överrumpla Spanien. Både IU (det forna kommunistpartiet) och vänsterpartiet Podemos har under krisen pekat på de nära relationerna mellan Israel och Marocko och anklagat länderna för att, tillsammans med USA, ha velat straffa Spanien för dess Iran- och Palestina-politik.
Regeringen är mycket angelägen att inleda så kallade ”expressutvisningar”, där personer skickas tillbaka från Ceuta till Marocko utan alla de formella turerna. Men de migrationsansvariga i Ceuta vägrar tumma på reglementet. Under en liknande kris 2021, då 14 000 personer tog sig in i staden, utvisades personer till Marocko utan att deras asylansökningar behandlades. För detta straffades de ansvariga spanska tjänstemännen.
Marockos medier hånar den spanska oppositionen, men behandlar Pedro Sánchez och hans regering milt – utom försvarsminister Margarita Robles, som vägrat fria Marocko från anklagelserna om att ha iscensatt människoflödet.
Le360, som är Rabat-regimens språkrör på franska och spanska, har intagit en mycket militant antispansk ståndpunkt under krisen. Sajten insisterar på att de bägge spanska städerna på Nordafrikas kust tillhör Marocko. ”Hur många mänskliga tragedier skall det behövas innan Ceuta och Melilla återbördas till sin naturliga omgivning?”, frågar sig det kungatrogna språkröret.
Sådana tongångar från Marocko är tacksamt bränsle för högerpopulistiska Vox, som har gott hopp om att ta plats i regeringen efter valet nästa år.