Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, har betydligt sämre skolresultat än andra elever.
Det visar en registerstudie som Socialstyrelsen gjort på uppdrag av föräldranätverket Rätten till utbildning.
– Vi visste ju att det var illa med gymnasiebehörigheten för de elever som har NPF, men det vi fick fram chockade oss, säger Christian Wettergren.
Studien har samkört patientregistret och skolresultaten. Den följer samtliga cirka 103 000 personer födda år 2000 från sju års ålder till 25 års ålder.
I studien räknas elever med diagnoserna adhd, add och autism som NPF-elever. Elever med intellektuell funktionsnedsättning ingår inte.
Skillnaderna växer
Redan i mellanstadiet var skillnaderna stora. Av barnen med NPF blev 22 procent underkända i matematik, jämfört med 6 procent av de övriga barnen. 23 procent av barnen med NPF blev underkända i svenska, jämfört med 13 procent av barnen utan NPF.
När de gick ut grundskolan saknade 31 procent av ungdomarna med NPF behörighet till gymnasiet, jämfört med 10 procent av de övriga.
När det var dags att ta studenten klarade 58 procent av NPF-eleverna inte gymnasieexamen— jämfört med 24 procent av övriga elever.
Dyrt för samhället
Problemen följer eleverna genom hela skoltiden, konstaterar Christian Wettergren.
– Trots allt tal om tidiga insatser sätts de inte in.
– I vår studie saknade 31 procent gymnasiebehörighet. En nyare undersökning, en rapport från riksdagens utbildningsutskott, visar att andelen har ökat till 38 procent. Allt går åt fel håll, säger Christian Wettergren.
Att unga misslyckas i skolan leder inte bara till lidande för de enskilda individerna. De samhällsekonomiska effekterna har uppskattats med genom att använda den metodik som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor utvecklat.
– Bara de två faktorerna att man kommer senare in i arbetslivet och att man har större risk för psykisk ohälsa leder till extra kostnader på 15 miljarder per årskull.
– Det är så ologiskt. Ingen tjänar på att vi inte ger de här eleverna rätt stöd. Kunskapen finns. Men sen kläs det i en massa ideologi istället för att faktiskt göra det som behövs.
Kräver åtgärder
Föräldranätverket vill bland annat se följande åtgärder:
► Utbyggd distansundervisning för elever med långvarig skolfrånvaro
► Verksamheter dit elever kan komma för att bryta social isolering
► Högre kvalitetskrav på särskilda undervisningsgrupper
► Bättre kvalitet i det särskilda stödet
Ministerns löfte
Till 200 sekunder lovar gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (l) att det ska bli bättre om hon får fortsatt förtroende.
– Vi kommer att få en lagstiftning som säger att elever som är i behov av särskilt stöd också ska få det, säger Lotta Edholm.