Vem ska styra Helsingborg, Landskrona och Ängelholm efter valet? Vilka samarbeten kan bli möjliga och vilka kompromisser kan de kräva? Det är frågor som HD:s opinionsundersökningar ska hjälpa dig som läsare att förstå.
Mätningarna ger oss underlag för att pröva partiernas påståenden om väljarnas stöd och ställa konkreta frågor om hur de tänker använda makten. Partiernas egna beskrivningar, några intervjuer på stan eller ett intensivt kommentarsfält räcker inte för att bedöma hur utbredd en uppfattning är.
Men då måste vi också vara tydliga med vad våra siffror berättar.
När vi nu presenterar vår andra undersökning inför valet, tillsammans med opinionsföretaget Perspetivo, har vi delvis ändrat metod.
Mätningen i maj skulle beskriva opinionen bland alla röstberättigade i de tre kommunerna. Nu vill vi komma närmare det valresultat som opinionen under mätperioden skulle kunna ge.
Därför viktas svaren både för att bättre spegla de röstberättigade och för att ta hänsyn till vilka som sannolikt röstar. Bedömningen bygger dels på de tillfrågades avsikt att gå och rösta, dels på tidigare mönster i valdeltagandet.
Skillnaden spelar roll. Ett val avgörs både av vilket parti människor föredrar och av vilka väljare som faktiskt röstar. Det visar också vad som kan stå på spel om partierna lyckas mobilisera människor som annars inte skulle rösta.
SCB:s analyser visar att valdeltagandet är lägre bland människor med låga inkomster och kort utbildning, liksom bland boende i områden med stora socioekonomiska utmaningar. I riksdagsvalet 2022 röstade 89 procent av de röstberättigade som var födda i Sverige, jämfört med 67 procent av dem som var födda utomlands.
Det är nationella siffror från förra valet, inte ett besked om hur en enskild person kommer att agera. Men de visar varför stödet bland alla röstberättigade kan skilja sig från stödet bland dem som röstar.
Ett parti med många anhängare som sällan röstar kan få en lägre siffra när hänsyn tas till valdeltagandet, utan att någon har ändrat uppfattning.
Resultaten är därför inte direkt jämförbara med mätningen i maj. Skillnader kan bero både på ändrad opinion och på det nya sättet att räkna.
Opinionsundersökningar har också under de senaste åren börjat ifrågasättas allt mer. I USA har debatten varit hård efter flera spektakulära analyser som landat fel. Samtidigt visar branschorganisationen AAPOR att mätningarna inför valet 2024 var mer träffsäkra än 2016 och 2020.
Det innebär så klart att också vår undersökning kan missa väljare och felbedöma vilka som kommer att rösta. Människor kan dessutom ändra sig. Mätningen är en bedömning av läget när frågorna ställs, inget facit för valdagen.
Vårt ansvar är att redovisa osäkerheten och låta siffrorna leda vidare till rapportering och granskning. Det gäller också frågan om varför vissa människor röstar mer sällan än andra. Vårt uppdrag omfattar hela samhället, även dem som inte deltar i valet.
Samma kritiska frågor som vi ställer till andras siffror måste vi ställa till våra egna. Men osäkerheten gör inte undersökningarna mindre angelägna. Den ställer krav på hur vi genomför och använder dem.
En väl genomförd opinionsundersökning ger en viktig fingervisning om läget inför valet. Den hjälper oss att pröva partiernas verklighetsbeskrivningar, synliggöra möjliga maktskiften och ställa frågor om vad som väntar efter valdagen. Det ger dig som läsare bättre möjligheter att förstå alternativen och bedöma dem som vill ha din röst.
Det är därför vi mäter. Men hur våra kommuner faktiskt ska styras avgör väljarna.