De extra skatter på bankerna som S, V och MP vill införa är tänkt att både dra in pengar till staten och ge bankerna en morot att pressa sina räntemarginaler, det de tjänar på in/utlåning.
Men vem är det i slutändan som plockar upp skattenotan?
På upprepade frågor från SVT vill Mikael Damberg (S) inte lova att skatten inte leder till högre bolåneräntor. Istället pekar han på bankernas stora vinster och behovet av ökad konkurrens.
M räknar med full övervältring
Moderaterna kallar förslaget en ”bolåneskatt” och räknar med att det leder till 7 000 kronor högre räntekostnad för ett hushåll med tre miljoner i bolån.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) bekräftar för SVT att kalkylen bygger på att hela skattekostnaden förs vidare till kunderna. Hon räknar alltså med full övervältring, trots att forskningen inte ger något entydigt stöd för att effekten skulle bli så stor.
Forskningen spretar
Studier av bankskatter i andra länder visar på mycket olika resultat. I vissa har en stor del av skatten förts vidare till kunderna genom bland annat högre boräntor. Andra studier hittar mindre eller knappt någon effekt på låneräntorna. Hur skatten är utformad och konkurrensen mellan bankerna verkar spela roll för utfallet.
John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, menar att en skatt som tas ut på vinsten teoretiskt sett inte borde påverka bankernas prissättning.
– Det är uppenbart att båda sidor gör grova förenklingar. Om lägre bankvinster är bra eller dåligt är inte uppenbart. Det är det debatten borde handla om, säger han.
Många EU-länder har infört bankskatt
Under åren med höga räntor och stora bankvinster införde nära hälften av EU-länderna olika former av extra beskattning av banker.
Ett intressant exempel är Lettland, där en skatt som liknar det omdebatterade förslaget i Sverige kombinerades med åtgärder för att göra det enklare och billigare för bolånekunder att byta bank.
Enligt Kārlis Vilerts, forskningschef vid Lettlands centralbank, bidrog reformerna till att pressa bankernas bolånemarginaler. Hans bedömning är att det framför allt var åtgärderna för ökad konkurrens – snarare än bankskatten – som gjorde skillnad.
– Jag tror inte det var övervinstskatten som pressade bolåneräntorna. Det var mer tack vare den förbättrade möjligheten för kunder att lägga om sina lån så de kunde shoppa runt hos andra banker efter bättre erbjudanden.