Sverige skickar Gripenplan och en Visbykorvett för att stärka Finlands övervakning i luften och till sjöss.
Enligt Finlands försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) behövs stödet när förirrade ukrainska drönare och rysk hybridpåverkan pressar den finländska beredskapen.
Finland bad Sverige om hjälp i våras. Initiativtagare är Finlands försvarsministerium som lade fram ett nytt förslag till Sveriges försvarsminister Pål Jonson och till den svenska försvarsmakten.
Bakgrunden är enligt försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) att Ukrainas fortsatta berättigade drönarangrepp mot Ryssland har ökat belastningen på Finlands beredskap när Ryssland stör drönarna bort från sitt territorium, vilket betyder att de riskerar krascha i Finland.
Häkkänen säger att det inte i nuläget finns något direkt militärt hot mot Finland och att Finland har en god egen förmåga att sköta territoriell övervakning och avvärjning, men att man med hjälp av Sverige vill stärka uthålligheten och lätta på belastningen för den egna personalen.
– Finland har en god förmåga att sköta den egna territoriella övervakningen, men med det här förbereder vi oss på att kriget i Ukraina sannolikt kommer att fortsätta länge, eller åtminstone en tid till.
Den svenska förstärkningen består till en början av Gripenplan och en Visbykorvett med tillhörande bemanning. Samarbetet är tänkt att pågå åtminstone till slutet av 2026.
Enligt Häkkänen kan den svenska förstärkningen utökas senare om det skulle behövas.
– Beroende på läget justerar vi tyngdpunkten och Sveriges roll.
Exakt när de svenska jaktplanen och korvetten anländer vill Häkkänen inte säga, men fort lär det gå. Antalet jaktplan eller svenska soldater yppar Häkkänen heller inte.
– Numerären kan regleras efter behov. Utgångspunkten är att det i fredstida övervakningsuppgifter handlar om små mängder.
Antti Häkkänen säger att det är frågan om en betydelsefull händelse.
– Detta är historiskt. Detta sänder en stark signal om att våra länder är beredda att samarbeta tätt i alla säkerhetslägen.
Om kostnaderna säger Häkkänen att utgångspunkten är att det handlar om samarbete och att han i det här skedet inte tror att Sverige kommer att skicka någon räkning till finländska skattebetalare.
Han beskriver upplägget som ett nytt steg i det redan långtgående försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige.
– Jag vill också rikta ett stort tack till Pål Jonson som efter vår förfrågan tog tag i saken snabbt. I andra Natoländer som gränsar till Ryssland har motsvarande territoriella övervakningsarrangemang som Nato sköter tagit flera år att bygga upp. Vi fick till detta på några månader. Det säger något om den goda vänskapen och samarbetet mellan Finland och Sverige.
Kan ett svenskt fartyg eller Gripenplan skjuta ner en drönare på finskt territorium på eget initiativ?
– Svenska stridsflygplan och örlogsfartyg följer i de här uppdragen finsk lag. De svenska enheterna står under finskt befäl.
Enligt finländsk lag är det försvarsministern som ger klartecken om vapeninsats, alltså i detta fall Häkkänen.
De ukrainska drönarattackerna mot ryska oljehamnar i östra Finska viken under sommaren har gjort att Häkkänen har haft ytterst tidig väckning åtskilliga morgnar då försvarsmakten stängt havsområdet mellan Borgå och Vederlax.
Flera gånger per vecka när drönarsvärmarna har varit på väg har Häkkänen blivit uppringd och varit redo för att kunna ge klartecken till försvarsmakten om att öppna eld om det skulle ha behövts.
En del av den svenska insatsen som nu kör igång handlar om att hjälpa Finland att hantera ukrainska drönare på irrfärd på grund av ryska GPS-störningar. Men den svenska handräckningen handlar också om att avskräcka Ryssland.
– Förstås är insatsen till nytta också på ett mer generellt plan när det gäller övervakningen av vårt gemensamma område. Sverige och landets militära ledning delar vår uppfattning om att Sveriges säkerhet i praktiken börjar vid östra Finska viken och Finlands östgräns.
Du bekräftar alltså att operationen även hänger ihop med den bredare lägesbilden och med Rysslands agerande?
– Ja, allt det här beror på Ryssland som bedriver ett fullskaligt krig mot Ukraina vilket märks också nära vår östgräns. Samtidigt måste vi skydda kablarna i Östersjön och trygga vårt luft- och territorialområde. Samarbetet är en form av förberedelse för olika former av hybridoperationer och annat.