Vad som kan kallas nära vård avgörs inte av hur många strategier politiker antar eller hur organisationer ritas om. Det avgörs hemma hos de äldre som slipper åka till akuten, på vårdcentraler där patienter möter ett team som känner till deras sjukdomshistorier och vid utskrivning från sjukhus när nästa steg redan är planerat.
Hans-Inge Persson, aktiv i föreningen Spetspatienterna, har rätt i att riksdagens beslut om en omställning till god och nära vård måste märkas för patienterna (Aktuella frågor 22/8). Politikernas uppgift är inte att försvara en organisation utan att skapa en vård som hänger ihop.
Region Skåne började lägga grunden för en god och nära vård redan 2020, då regionfullmäktige i bred politisk enighet beslutade om strategin Framtidens hälsosystem. Den pekar bland annat ut förebyggande arbete, nära vård, digitalisering och nya sätt att möta patienter. I år ses färdplanen över och efter årsskiftet ersätts dagens genomförandeplan med en regionövergripande handlingsplan som ska följas upp och revideras varje år.
Förändringen syns redan på flera håll. Vårdcentralen i Svalöv har arbetat med fasta, tvärprofessionella team med den så kallade Alaskamodellen som förebild. En patient hör inte bara till en namngiven läkare utan också till ett team. Region Skånes uppföljning visar på positiva resultat, särskilt för patienter med många vårdkontakter och en förbättrad arbetsmiljö. Modellen har därefter inspirerat fler vårdcentraler.
Samma tanke behöver prägla resten av vården. En skör äldre person med infektion eller försämrad kronisk sjukdom ska inte automatiskt behöva åka till en akutmottagning. Mobila vårdteam och läkarbesök i hemmet kan i rätt situation ge tryggare vård och samtidigt minska belastningen på sjukhusen. Region Skånes egna analyser pekar dessutom på ett betydande behov av att bygga ut mobil och nära vård för äldre. Digital uppföljning kan på motsvarande sätt förenkla vardagen för dem som annars måste resa långt för ett kort återbesök.
Nära vård betyder inte att all vård ska flyttas till vårdcentraler, utan att patienter ska hamna på rätt vårdnivå från början och att vårdcentral, sjukhus och kommunal vård och omsorg tar ett gemensamt ansvar för helheten.
Kritiker oroar sig för att ”nära vård” är ett finare begrepp för besparingar, färre sjukhusplatser eller för att ansvar skjuts över till kommuner och anhöriga. För att det inte ska bli så måste resultaten märkas i sådant som patienter märker: kontinuitet, väntetider, återinläggningar, tillgänglighet och hur väl övergången mellan olika vårdgivare fungerar.
Region Skånes samlade anslag till hälso- och sjukvården för 2026 uppgår till cirka 49,7 miljarder kronor, enligt regionens budgetunderlag. Pengar löser inte varje problem, men nära vård kan inte byggas utan personal, tillgänglig primärvård och fungerande samverkan.
Sedan december 2022 har antalet väntande till besök och operation eller åtgärd minskat med drygt 31 000 i Skåne, men situationen kan fortfarande förbättras. Moderaternas nästa steg är: starkare vårdcentraler, bättre kontinuitet, fler mobila vårdformer och ett tätare samarbete mellan regional och kommunal vård. Uppföljningarna måste bli så konkreta att skåningarna själva kan se om förändringen fungerar.
Riksdagens beslut anger riktningen. Regionpolitiker måste leverera resultatet. Mindre rundgång, färre onödiga resor till akuten, fler patienter som möter personal som känner dem och en vård som hänger ihop från första kontakt till uppföljning.
Det är vad nära vård ska betyda i Skåne. Moderaternas utgångspunkt är att vården ska organiseras efter patientens behov, inte efter sjukvårdens organisatoriska gränser.
SKRIBENTEN
Anna Mannfalk (M), regionråd och ordförande i Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.