Sara Berg är medarbetare på kulturredaktioner.
Några skånska konstnärer har slagit sig ner vid ett långbord på gårdsplanen utanför Kunsthal Charlottenborg – där konstmässan Chart traditionsenligt pågår i slutet av augusti. Vilka är årets trender? frågar jag dem. ”Det är mer riktig konst, mer måleri och mindre kommers”, säger den ena.
Jag undrar om hans upplevelse kanske beror på att de flyttat ”Start collecting with Chart” – delen med överkomligt prissatta verk för aspirerande konstsamlare – till en separat byggnad i år. ”Bränn den”, svarar han.
Men han har rätt om måleriet. Åtminstone i hälften av rummen på Charlottenborg är väggarna så fyllda med målningar att det är lätt att missa skulpturerna i mitten. De framstår närmast som irriterande hinder längs vägen.
Många av motiven är naturinspirerade, men inte direkt ur ett klimatperspektiv. Snarare har konstnärerna lånat rent estetiska element från den omgivande miljön: gräs, sand och ruttnande frukter. Blommor, växter och marmor.
Det är faktiskt rätt befriande att slippa den uppfordrande konsten för en stund och bara få se någonting vackert. Som svenska Fanny Hellgrens sandmålningar som liknar flygfoton av karga landskap eller finländska Nanna Hänninens printar av palmer som stänkmålats tills de glittrar av discoljus. De var med även förra året.
Hängningen är också extra lyckad. Isländsk klimakteriekonst – man kan till och med få ett menopaus-certifikat om man kvalar in i målgruppen – samspelar med svenska Meta Isæus-Berlins skeva kvinnoporträtt. En nyandlig delfin i solnedgång visar vägen till naivistiskt blomstermåleri.
Bland de skulpturer jag trots allt fastnar för finns Roland Perssons installationer av rötmånadsmogen mango, melon och blodapelsin, täckta av fjärilar. Äckligt och sinnligt samtidigt. Och iranska Samaneh Reghanis marmorskulpturer är fantastiska: de liknar mjukt polerade snäckor eller eldsflammor och är svåra att slita blicken från. Alla utom två är sålda redan på öppningsdagen.
I den andra halvan av salen är det mer lekfullt. Gamla sjömanstatueringar har förvandlats till figuriner, isländske Loji Höskuldsson fortsätter att brodera sina bilder av växter, skräp och mat. Här finns ett par fotografier av en naken man i ett mörkrum och på en vägg hänger mexikanske Martin Soto Climents repade strumpbyxor, utspända på paneler så de liknar ådringarna i trä.
En annan spaning är att konstfolk har de bästa och mest uppseendeväckande glasögonbågarna. Det är också till konstevenemang man ska gå för att hämta modeinspiration. Klädstilarna här är betydligt mer extravaganta än under modeveckan: rött lack, och en riktigt dyr pyjamas.
Det finns förresten ett klimatkommenterande verk i utställningen: svenska Carola Grahns aluminiumfontän ”Drick drick”, där en kran oupphörligt spolar vatten i ett redan fyllt dricksglas, så det svämmar över och skvätter ner på fiskbensparketten.
Otroligt aktuellt i tider av vattenbrist, men även en riktigt retfull installation inne på det alltid lika svettiga Chart. Här snackar vi konst som berör.
Chart pågår på Kunsthal Charlottenborg i Köpenhamn, t o m 30/8.